Stella Workbook 2.1 Stella Kemi s. 60-67

Kapitel 2 · Arbetsbok

Vattens egenskaper

Vatten och pH. Vattnets egenskaper, syror och baser, pH, koncentration och rent vatten.

12 lokala uppgifter 20 öppna PDF-frågor 31 Solo-frågor 1 concept cartoon 1 Organisera/LMI
Hero-bild för 2.1 Vattens egenskaper

Concept cartoon

Tänk igenom först

Concept cartoon till 2.1 Vattens egenskaper

Diskutera innan du räknar

Is har en bestämd form medan flytande vatten anpassar sig efter kärlet. Vad förklarar skillnaden?

Låt oss organisera det

Begreppen på en karta

Låt oss organisera det för 2.1 Vattens egenskaper
Tips Täck bilden. Rita kartan från minnet. Jämför och markera den pil eller ruta du missade.
Trick Skriv varje pil som en hel mening. Om meningen inte går att säga tydligt saknas ett begrepp.
Efteråt Välj två begrepp från kartan och skapa en egen fråga med facit.

Worked examples

Hur man kan tänka

2.1

Hur man kan tänka

Förklara fasövergångar med molekylmodell

Uppgift

En isbit läggs i en kastrull och värms tills allt vatten kokar bort. Beskriv vad som händer med molekylerna i varje fas.

Tankegång

  1. Steg 1: Is — molekylerna sitter i ett fast mönster, vibrerar men byter inte plats.
  2. Steg 2: Smälter vid 0 °C — mönstret bryts, molekylerna glider fritt men hålls ihop av bindningar.
  3. Steg 3: Flytande vatten — molekylerna rör sig mer ju varmare det blir.
  4. Steg 4: Kokar vid 100 °C — molekylerna får tillräcklig energi att lämna vätskan helt och sprids som gas.

Nyckellärdomar

  • Steg 1: Is — molekylerna sitter i ett fast mönster, vibrerar men byter inte plats.
  • Steg 2: Smälter vid 0 °C — mönstret bryts, molekylerna glider fritt men hålls ihop av bindningar.
  • Steg 3: Flytande vatten — molekylerna rör sig mer ju varmare det blir.
  • Steg 4: Kokar vid 100 °C — molekylerna får tillräcklig energi att lämna vätskan helt och sprids som gas.
  • Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.
  • Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

Öppna frågor

1

Små kristaller av lila KMnO₄ (Mᵣ = 158) och orange K₂Cr₂O₇ (Mᵣ = 294) placerades i mitten av separata petriskålar fyllda med agargel och fick stå under samma fysikaliska förhållanden. Efter en viss tid hade färgen hos varje ämne spridit sig som visas. [DIAGRAM – TVÅ PETRISKÅLAR] Två petriskålar sett ovanifrån. Skål 1 (KMnO₄): en liten lila kristall i mitten, omgiven av ett stort färgat område; en lång horisontell pil anger spridningsavståndet. Skål 2 (K₂Cr₂O₇): en liten orange kristall i mitten, omgiven av ett mindre färgat område; en kortare pil anger spridningsavståndet. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Analysera påståendena. Påståenden att värdera: A Diffusionen är snabbare i skål 1 eftersom partiklarnas massa är större. B Diffusionen är snabbare i skål 2 eftersom partiklarnas massa är större. C Diffusionen är långsammare i skål 1 eftersom partiklarnas massa är mindre. D Diffusionen är långsammare i skål 2 eftersom partiklarnas massa är större. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

2

Etylamingas, C₂H₅NH₂, och vätekloridgas, HCl, reagerar och bildar ett vitt fast ämne, etylaminhydroklorid. Vid vilken position i röret bildas en vit ring av etylaminhydroklorid? [DIAGRAM – DIFFUSIONSRÖR] Ett horisontellt glasrör, förslutet i båda ändar med bomullsproppar. Vänster ände: bomull indränkt i etylaminlösning. Höger ände: bomull indränkt i saltsyralösning. Fyra positioner märkta A, B, C, D längs röret från vänster (nära etylamin) till höger (nära HCl). Rekommenderat renderingsverktyg: SVG. Påståenden att värdera: A Position A B Position B C Position C D Position D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

3

Diagram 1, 2 och 3 visar partiklar i tre ämnen vid rumstemperatur och normalt lufttryck. [DIAGRAM – TRE PARTIKELDIAGRAM OCH TABELL] Tre rutor med partikelarrangemang: Diagram 1: ett fåtal vitt utspridda cirklar (gaspartiklar, slumpmässiga positioner). Diagram 2: cirklar tätt och slumpmässigt packade men ej i kontakt (vätska). Diagram 3: cirklar tätt packade i regelbunden ordning (fast ämne). Under diagrammen: en tabell med 3 kolumner och 4 rader (exkl. rubrik). Kolumn 1: radetikett, Kolumn 2: "1", Kolumn 3: "2", Kolumn 4: "3" Rad A: argon | kvicksilver | torris Rad B: etan | natriumklorid | kvicksilver Rad C: etanol | väteklorid | koppar Rad D: vatten | helium | zink Rekommenderat renderingsverktyg: SVG. Vilka av dessa ämnen representeras korrekt av respektive diagram? Påståenden att värdera: A argon, kvicksilver, torris B etan, natriumklorid, kvicksilver C etanol, väteklorid, koppar D vatten, helium, zink Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

4

Uppvärmningskurvan för ett förorenat prov av ämnet X visas nedan. [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM OCH TABELL] Ett linjediagram med x-axeln "tid / min" och y-axeln "temperatur / °C". Kurvan börjar lågt, stiger brant, planar ut vid ett platå mellan 45–48 °C, stiger sedan igen och planar ut vid ett andra platå mellan 127–129 °C, för att sedan stiga brant igen. Nedanför diagrammet: en tabell med 3 kolumner och 5 rader (rubrikrad + A–D). Rubrik: | | smältpunkt / °C | kokpunkt / °C | Rad A: | 45 | 129 | Rad B: | 47 | 128 | Rad C: | 48 | 127 | Rad D: | 49 | 130 | Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib för kurvan, SVG-tabell för datatabellen. Vad är smältpunkten och kokpunkten för rent ämne X? Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

5

Smält- och kokpunkterna för gaserna i ett luftprov visas nedan. | Gas | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | Syre | -219 | -183 | | Argon | -189 | -186 | | Kväve | -210 | -196 | Vid vilken temperatur innehåller luftprovet syre som den enda vätskan? Påståenden att värdera: A -174 °C B -187 °C C -215 °C D -222 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

6

Uppvärmningskurvorna (ej skalenliga) för kväve och syre över en tidsperiod visas i diagrammet. [DIAGRAM – UPPVÄRMNINGSKURVOR] Linjediagram med x-axeln "tid / minuter" och y-axeln "temperatur / °C". Två kurvor: N₂ (vänster) och O₂ (höger), båda med platta platåer under fasövergångarna. N₂: platå vid ca -210 °C (smältning) och -196 °C (kokning). O₂: platå vid ca -218 °C (smältning) och -183 °C (kokning). Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vid vilken temperatur samexisterar två olika aggregationstillstånd samtidigt i en blandning av kväve och syre under liknande förhållanden? Påståenden att värdera: A -180 °C B -200 °C C -215 °C D -220 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

7

Vilken rad om en fasövergång är korrekt? | | fasövergång | energiförändring | process | |---|---|---|---| | A | fast → flytande | värme avges | smältning | | B | gas → flytande | värme tas upp | avdunstning | | C | fast → gas | värme tas upp | sublimering | | D | flytande → fast | värme avges | kondensering | Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

8

Kylkurvan för ämnet X visas nedan. [DIAGRAM – KYLKURVA] Ett linjediagram. Y-axeln: "temperatur / °C" med märkningar vid 0, 50, 100, 150, 200 och 250. X-axeln: "tid / min". Kurvan börjar vid ca 200 °C, sjunker, planar ut vid ett platå vid 150 °C, fortsätter sjunka, planar ut vid ett andra platå vid 50 °C och fortsätter sedan sjunka mot 0 °C. Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vid vilken temperatur existerar både fast ämne och vätska samtidigt? Påståenden att värdera: A 0 °C B 50 °C C 150 °C D 200 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

2.1.2

Hur man kan tänka

Vatten som transportör av näringsämnen

Uppgift

En bonde gödslar sin åker med kväve och fosfor. Förklara hur växterna kan ta upp dessa ämnen.

Tankegång

  1. Steg 1: Gödseln innehåller kväve och fosfor i fast eller löst form.
  2. Steg 2: Regnvatten löser ämnena — de bildar joner i markvattnet.
  3. Steg 3: Växternas rötter suger upp vatten med lösta joner.
  4. Steg 4: Näringsämnena transporteras med vattnet upp i växten.

Arbetsbok

Uppgifter från avsnittet

Grundnivå

1
flervalsfråga s. 61-62

Is har en bestämd form medan flytande vatten anpassar sig efter kärlet. Vad förklarar skillnaden?

A I is är molekylerna helt stilla och saknar rörelseenergi, medan de i vatten rör sig fritt utan bindningar mellan sig
B I is sitter molekylerna i ett fast mönster som håller formen, medan de i vatten är bundna men kan glida förbi varandra
C I is väger molekylerna mer eftersom de packas tätare, medan de i vatten väger mindre och därför rör sig lättare
D I is är molekylerna laddade och dras till varandra, medan de i vatten är oladdade och därför kan röra sig fritt
2
flervalsfråga s. 62-63

Du andas ut varm luft mot ett kallt fönster och det bildas droppar. Vilken fasövergång sker?

A Smältning — vattenånga i utandningsluften övergår från fast form till flytande form när den träffar det kalla glaset
B Avdunstning — vattenmolekyler i utandningsluften avdunstar snabbare i kontakt med det kalla glaset och bildar synliga droppar
C Kondensering — vattenånga i utandningsluften kyls vid glaset och övergår från gasform till flytande droppar på ytan
D Stelning — vattenånga i utandningsluften fryser direkt till flytande form eftersom glasets temperatur ligger under kokpunkten
3
matcha s. 62-63

Para ihop varje fasövergång med rätt beskrivning av vad som händer med vattenmolekylerna.

Begrepp 1. Smälta2. Koka3. Stelna4. Kondensera5. Avdunsta
Förklaringar A: Molekyler vid ytan får tillräcklig energi och lämnar vätskan en i tagetB: Molekyler i gas avger energi, samlas och bildar vätskaC: Molekyler i fast mönster får energi och börjar glida frittD: Molekyler i hela vätskan får så mycket energi att de övergår till gasE: Molekyler i vätska avger energi och låses i ett fast mönster
4
flervalsfråga s. 64-65

Havsvatten innehåller lösta salter. Vilken förklaring till detta stöds av texten?

A Regnvatten löser salter ur berggrunden, vattnet rinner till havet och salterna ansamlas under miljontals år genom att vattnet avdunstar
B Havsbottnen består av saltkristaller som hela tiden löses upp i vattnet och sedan fälls ut igen i en pågående jämviktsreaktion
C Salthalten beror på att havslevande organismer utsöndrar salter som biprodukter av sin ämnesomsättning och dessa löses i vattnet
D Vulkaner under havsytan sprutar ut stora mängder rent salt som löser sig direkt i havsvattnet och höjer salthalten kontinuerligt
5
öppen fråga s. 63-65 4 p

Beskriv vattnets kretslopp steg för steg. Använd begreppen avdunstning, kondensering, nederbörd och grundvatten.

Tillämpning

6
exempel s. 61-63

En isbit läggs i en kastrull och värms tills allt vatten kokar bort. Beskriv vad som händer med molekylerna i varje fas.

7
egen tur s. 63-65 5 p

Förklara varför regnvatten är nästan rent medan havsvatten är salt. Använd vattnets kretslopp och vattens förmåga att lösa ämnen i din förklaring.

8
exempel s. 65-66

En bonde gödslar sin åker med kväve och fosfor. Förklara hur växterna kan ta upp dessa ämnen.

Fördjupning

9
flervalsfråga s. 61-63

Tabellen visar tre faser och molekylernas rörelse. En elev påstår att bindningarna mellan molekylerna är lika starka i alla tre faserna. Vilken slutsats stöds av uppgifterna?

A Bindningarna försvagas stegvis från fast till gas — i fast form håller de molekylerna på plats, i vätska tillåter de glidning, och i gas är de för svaga för att hålla ihop molekylerna
B Bindningarna är lika starka i alla faser men molekylernas massa minskar vid varje övergång, vilket gör att de rör sig snabbare och därför sprids längre från varandra
C Bindningarna finns bara i fast form och försvinner helt vid smältning, vilket förklarar varför vätska och gas saknar bestämd form till skillnad från fasta ämnen
D Bindningarna är starkast i gasform eftersom molekylerna behöver mycket energi för att röra sig fritt, och svagast i fast form där molekylerna knappt rör sig alls
10
flervalsfråga s. 63-66

Diagrammet visar vattnets kretslopp: hav → avdunstning → moln → nederbörd → mark → grundvatten → sjö → hav. Pilarna visar även att ämnen löses vid varje marksteg. Vilken slutsats om ämnestransport stöds?

A Kretsloppet renar vattnet fullständigt vid varje varv eftersom avdunstning och nederbörd tillsammans avlägsnar alla lösta ämnen som vattnet tagit upp från marken
B Kretsloppet transporterar ämnen bara i en riktning — från havet till marken — eftersom nederbörd alltid innehåller samma salter som finns i havsvattnet
C Kretsloppet flyttar ämnen från mark till hav — avdunstning ger rent vatten, men vid passage genom mark löser det mineraler som till slut når havet och ansamlas där
D Kretsloppet har ingen nettotransport av ämnen eftersom den mängd salt som floder tillför havet varje år är exakt lika stor som den mängd som avdunstar från havsytan
11
öppen fråga FAS0A#6

Förklara varför is flyter på vatten, trots att fasta ämnen vanligtvis har högre densitet än sin flytande form. Använd begreppet vätebindning.

12
öppen fråga FAS0A#7

Förklara varför en vattenlöpare kan gå på vattenytan utan att sjunka. Använd begreppet ytspänning.

Öppna PDF-frågor

Resonemang, tolkning och beräkning: 20 uppgifter

Ö1
öppen fråga s. 60-67

Små kristaller av lila KMnO₄ (Mᵣ = 158) och orange K₂Cr₂O₇ (Mᵣ = 294) placerades i mitten av separata petriskålar fyllda med agargel och fick stå under samma fysikaliska förhållanden. Efter en viss tid hade färgen hos varje ämne spridit sig som visas. [DIAGRAM – TVÅ PETRISKÅLAR] Två petriskålar sett ovanifrån. Skål 1 (KMnO₄): en liten lila kristall i mitten, omgiven av ett stort färgat område; en lång horisontell pil anger spridningsavståndet. Skål 2 (K₂Cr₂O₇): en liten orange kristall i mitten, omgiven av ett mindre färgat område; en kortare pil anger spridningsavståndet. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Analysera påståendena. Påståenden att värdera: A Diffusionen är snabbare i skål 1 eftersom partiklarnas massa är större. B Diffusionen är snabbare i skål 2 eftersom partiklarnas massa är större. C Diffusionen är långsammare i skål 1 eftersom partiklarnas massa är mindre. D Diffusionen är långsammare i skål 2 eftersom partiklarnas massa är större. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-001
Ö2
öppen fråga s. 60-67

Etylamingas, C₂H₅NH₂, och vätekloridgas, HCl, reagerar och bildar ett vitt fast ämne, etylaminhydroklorid. Vid vilken position i röret bildas en vit ring av etylaminhydroklorid? [DIAGRAM – DIFFUSIONSRÖR] Ett horisontellt glasrör, förslutet i båda ändar med bomullsproppar. Vänster ände: bomull indränkt i etylaminlösning. Höger ände: bomull indränkt i saltsyralösning. Fyra positioner märkta A, B, C, D längs röret från vänster (nära etylamin) till höger (nära HCl). Rekommenderat renderingsverktyg: SVG. Påståenden att värdera: A Position A B Position B C Position C D Position D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-002
Ö3
öppen fråga s. 60-67

Diagram 1, 2 och 3 visar partiklar i tre ämnen vid rumstemperatur och normalt lufttryck. [DIAGRAM – TRE PARTIKELDIAGRAM OCH TABELL] Tre rutor med partikelarrangemang: Diagram 1: ett fåtal vitt utspridda cirklar (gaspartiklar, slumpmässiga positioner). Diagram 2: cirklar tätt och slumpmässigt packade men ej i kontakt (vätska). Diagram 3: cirklar tätt packade i regelbunden ordning (fast ämne). Under diagrammen: en tabell med 3 kolumner och 4 rader (exkl. rubrik). Kolumn 1: radetikett, Kolumn 2: "1", Kolumn 3: "2", Kolumn 4: "3" Rad A: argon | kvicksilver | torris Rad B: etan | natriumklorid | kvicksilver Rad C: etanol | väteklorid | koppar Rad D: vatten | helium | zink Rekommenderat renderingsverktyg: SVG. Vilka av dessa ämnen representeras korrekt av respektive diagram? Påståenden att värdera: A argon, kvicksilver, torris B etan, natriumklorid, kvicksilver C etanol, väteklorid, koppar D vatten, helium, zink Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-003
Ö4
öppen fråga s. 60-67

Uppvärmningskurvan för ett förorenat prov av ämnet X visas nedan. [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM OCH TABELL] Ett linjediagram med x-axeln "tid / min" och y-axeln "temperatur / °C". Kurvan börjar lågt, stiger brant, planar ut vid ett platå mellan 45–48 °C, stiger sedan igen och planar ut vid ett andra platå mellan 127–129 °C, för att sedan stiga brant igen. Nedanför diagrammet: en tabell med 3 kolumner och 5 rader (rubrikrad + A–D). Rubrik: | | smältpunkt / °C | kokpunkt / °C | Rad A: | 45 | 129 | Rad B: | 47 | 128 | Rad C: | 48 | 127 | Rad D: | 49 | 130 | Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib för kurvan, SVG-tabell för datatabellen. Vad är smältpunkten och kokpunkten för rent ämne X? Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-004
Ö5
öppen fråga s. 60-67

Smält- och kokpunkterna för gaserna i ett luftprov visas nedan. | Gas | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | Syre | -219 | -183 | | Argon | -189 | -186 | | Kväve | -210 | -196 | Vid vilken temperatur innehåller luftprovet syre som den enda vätskan? Påståenden att värdera: A -174 °C B -187 °C C -215 °C D -222 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-005
Ö6
öppen fråga s. 60-67

Uppvärmningskurvorna (ej skalenliga) för kväve och syre över en tidsperiod visas i diagrammet. [DIAGRAM – UPPVÄRMNINGSKURVOR] Linjediagram med x-axeln "tid / minuter" och y-axeln "temperatur / °C". Två kurvor: N₂ (vänster) och O₂ (höger), båda med platta platåer under fasövergångarna. N₂: platå vid ca -210 °C (smältning) och -196 °C (kokning). O₂: platå vid ca -218 °C (smältning) och -183 °C (kokning). Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vid vilken temperatur samexisterar två olika aggregationstillstånd samtidigt i en blandning av kväve och syre under liknande förhållanden? Påståenden att värdera: A -180 °C B -200 °C C -215 °C D -220 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-006
Ö7
öppen fråga s. 60-67

Vilken rad om en fasövergång är korrekt? | | fasövergång | energiförändring | process | |---|---|---|---| | A | fast → flytande | värme avges | smältning | | B | gas → flytande | värme tas upp | avdunstning | | C | fast → gas | värme tas upp | sublimering | | D | flytande → fast | värme avges | kondensering | Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-007
Ö8
öppen fråga s. 60-67

Kylkurvan för ämnet X visas nedan. [DIAGRAM – KYLKURVA] Ett linjediagram. Y-axeln: "temperatur / °C" med märkningar vid 0, 50, 100, 150, 200 och 250. X-axeln: "tid / min". Kurvan börjar vid ca 200 °C, sjunker, planar ut vid ett platå vid 150 °C, fortsätter sjunka, planar ut vid ett andra platå vid 50 °C och fortsätter sedan sjunka mot 0 °C. Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vid vilken temperatur existerar både fast ämne och vätska samtidigt? Påståenden att värdera: A 0 °C B 50 °C C 150 °C D 200 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-008
Ö9
öppen fråga s. 61-67

Data om två föreningar ges. Båda föreningarna har en enkel molekylstruktur. | Förening | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | H₂S | -85 | -61 | | PCl₃ | -112 | 76 | Två flaskor placeras nära varandra inuti en stor behållare vid temperaturen 90 °C. En flaska innehåller 1,0 g H₂S och den andra 1,0 g PCl₃. En detektor placeras 2,0 m bort. Båda flaskorna öppnas samtidigt. Analysera situationen. | | Förening som når detektorn först | Förklaring | |---|---|---| | A | H₂S | Gaser diffunderar snabbare än vätskor | | B | H₂S | H₂S har lägre Mr än PCl₃ | | C | PCl₃ | Gaser diffunderar snabbare än vätskor | | D | PCl₃ | PCl₃ har lägre Mr än H₂S | Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-009
Ö10
öppen fråga s. 60-67

Två experimentuppställningar för att demonstrera gasdiffusion visas nedan. I varje porös kruka finns kolmonoxid. I det första experimentet förs flourgas in i bägaren, och i det andra experimentet vätgas. [DIAGRAM – TVÅ APPARATURSKISSER OCH TABELL] Två diffusionsapparater sida vid sida. Vardera apparaten består av en bägare med en porös kruka inuti, ansluten via ett rör till ett U-rörsmanometer med vattennivåer märkta X (vänster arm) och Y (höger arm). Experiment 1: märkt "fluor" med en pil in i bägaren. Den porösa krukan innehåller kolmonoxid. Experiment 2: märkt "vätgas" med en pil in i bägaren. Den porösa krukan innehåller kolmonoxid. Nedanför: en tabell med 3 kolumner (rubrikrad + A–D). Rubrik: | | experiment 1 | experiment 2 | Rad A: | Y är högre än X | X är högre än Y | Rad B: | X är högre än Y | Y är högre än X | Rad C: | X och Y förblir oförändrade | Y är högre än X | Rad D: | X och Y förblir oförändrade | X och Y förblir oförändrade | Rekommenderat renderingsverktyg: SVG för apparaturen, SVG-tabell för data. Vilka förändringar, om några, i vattennivåerna X och Y förväntas i båda experimenten? Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Visuellt underlag för fråga pdf-open-2-1-010
Ö11
öppen fråga s. 60-67

En ballong fylld med heliumgas visade sig vara mindre när temperaturen ändrades från 30 °C till 10 °C. Vilket påstående förklarar bäst varför detta sker? Påståenden att värdera: A Gasen kondenserar till en vätska och tar därmed upp mindre utrymme. B Gaspartiklarna blir mindre vid lägre temperaturer. C Gaspartiklarna diffunderar genom ballongen och rymmer. D Gaspartiklarna rör sig långsammare och minskar därmed trycket. Uppgift: Svara med ett öppet resonemang. Förklara ditt val och använd minst två relevanta kemibegrepp.

Ö12
öppen fråga s. 60

Hur bildas droppstenar i grottor? Påståenden att värdera: A Fryser på taket B Kalken växer spontant C Vulkanisk aktivitet D Vatten löser kalksten över tid Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö13
öppen fråga s. 66

Fyra bägare A–D för att jämföra avdunstningstid. Vilka är OLÄMPLIGA? Påståenden att värdera: A Endast A B Alla fyra C B och D D Endast C Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö14
öppen fråga s. 63

Hur kan industriföroreningar nå Arktis? Påståenden att värdera: A Radioaktivt regn B Via kretsloppet i vatten C Vulkanisk sand D Kosmisk strålning Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö15
öppen fråga s. 61

I flytande vatten — hur beter sig molekylerna? Påståenden att värdera: A Helt stilla i rutnät B Helt separerade utan bindning C Bundna men rörliga D Byter atomer Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö16
öppen fråga s. 62

Vilken ordning stämmer för vattnets kretslopp? Påståenden att värdera: A Nederbörd → avdunstning → moln → grundvatten B Avdunstning → kondensering → nederbörd → grundvatten C Grundvatten → moln → hav → regn D Moln → hav → nederbörd → avdunstning Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö17
öppen fråga s. 65

Om 2 mol H₂ reagerar med 1 mol O₂, hur många mol H₂O bildas? Påståenden att värdera: A 1 mol B 4 mol C 3 mol D 2 mol Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö18
öppen fråga s. 61

Hur är vattenmolekyler arrangerade i is? Påståenden att värdera: A Ordnat regelbundet mönster B Helt slumpmässigt C I långa kedjor D Fritt rörliga Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö19
öppen fråga s. 61

Hur rör sig molekyler i vattenånga? Påståenden att värdera: A Står helt stilla B Rör sig snabbt åt alla håll C Rör sig i ett cirkulärt mönster D Endast uppåt Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Ö20
öppen fråga s. 60-67

I vilka förändringar rör sig partiklarna längre ifrån varandra? 1 En gas värms upp från 0 °C till 25 °C. 2 Trycket ökas på en gas vid konstant temperatur. 3 Ånga kondenseras till vatten. 4 Vatten avdunstar vid rumstemperatur. Påståenden att värdera: A 1 och 2 B 1 och 4 C 2 och 3 D 3 och 4 Uppgift: Svara med ett öppet resonemang. Förklara ditt val och använd minst två relevanta kemibegrepp.

SoloFeedback-import

Drillbank: 31 extra uppgifter

S1
flervalsfråga s. 60–67

När vatten avdunstar från en bägare i rumstemperatur övergår det från flytande form till gasform. Vad kallas den omvända processen, där vatten i gasform övergår till flytande form?

A Stelning
B Kondensering
C Smältning
D Avdunstning
S2
flervalsfråga s. 61

En klass diskuterar hur vattenmolekyler beter sig i ånga jämfört med i is. Vilket påstående är korrekt?

A I ånga rör sig molekylerna fritt och är inte bundna; i is är de bundna i ett regelbundet mönster.
B I ånga är molekylerna fortfarande bundna till varandra precis som i is.
C I ånga rör sig molekylerna mindre än i is och är tätare sammansatta.
D I is är molekylerna inte bundna alls och rör sig helt fritt i alla riktningar.
S3
flervalsfråga s. 62

Regnvatten är nästan helt fritt från salter trots att det kommer från havet. Vad är förklaringen?

A När vatten avdunstar följer salterna inte med — de stannar i havet och regnvattnet blir rent.
B Regnvatten bildas av syre och kväve som reagerar i atmosfären till vatten.
C Regnvatten är bara rent på hög höjd; nära marken är det alltid salt.
D Regnet filtreras genom molnen på väg ner och saltet fastnar i filtret.
S4
flervalsfråga s. 64

Varför är havsvatten salt?

A Vattnets kretslopp har löst upp salter och fört joner till haven under miljontals år.
B Människor har tillsatt salt för att bevara fisk och livsmedel sedan antiken.
C Havsbottnen är täckt av tjocka saltlager som löser sig kontinuerligt i havet.
D Havet producerar salt av sig självt via kemiska processer på havsbottnen.
S5
flervalsfråga s. 64

Medelhavet är saltare än flera andra världshav. Vad är huvudorsaken?

A Mer salt tillverkas naturligt på Medelhavets botten via vulkanisk aktivitet.
B Medelhavet är kallare och löser därför upp mer salt från bottnen över tid.
C Mer vatten avdunstar från Medelhavet än som tillförs från floder, vilket ger högre saltkoncentration.
D Fler människor bor runt Medelhavet och tillsätter mer salt via vardagsbruk.
S6
flervalsfråga s. 63

Växter behöver näringsämnen som kväve och fosfor. Dessa måste vara lösta i vatten för att växter ska kunna använda dem. Varför?

A Jonerna avger doft som lockar rötterna mot rätt plats i marken runt växten.
B Rötterna suger upp vatten, och lösta joner följer med — olösliga ämnen kan inte passera in.
C Näringsämnen smälter i solljuset och tas upp via bladen på växten direkt.
D Vatten ändrar ämnenas kemiska formel så att de passar in i rötternas celler.
S7
flervalsfråga s. 60-67

En ballong fylld med heliumgas blev mindre när temperaturen sänktes från 30 °C till 10 °C. Vilket påstående förklarar bäst varför detta sker?

A Gasen kondenserar till en vätska och tar därmed upp mindre utrymme.
B Gaspartiklarna blir mindre vid lägre temperaturer.
C Gaspartiklarna diffunderar genom ballongen och rymmer.
D Gaspartiklarna rör sig långsammare och minskar därmed trycket.
S8
flervalsfråga s. 60-61

I vilka av följande förändringar rör sig partiklarna längre ifrån varandra? 1 En gas värms upp från 0 °C till 25 °C. 2 Trycket ökas på en gas vid konstant temperatur. 3 Ånga kondenseras till vatten. 4 Vatten avdunstar vid rumstemperatur.

A 1 och 2
B 1 och 4
C 2 och 3
D 3 och 4
S9
flervalsfråga s. 60-61

Vilken rad om en fasövergång är korrekt? (ordning: fasövergång — energiriktning — process)

A fast → flytande — värme avges — smältning
B gas → flytande — värme tas upp — avdunstning
C fast → gas — värme tas upp — sublimering
D flytande → fast — värme avges — kondensering
S10
flervalsfråga s. 60-67

I vilka situationer rör sig partiklarna närmare varandra? 1. En gas värms upp från 0 °C till 25 °C. 2. Trycket på en gas ökas. 3. Ånga kondenseras till vatten. 4. Vatten avdunstar vid rumstemperatur.

A 1 och 2
B 1 och 4
C 2 och 3
D 3 och 4
S11
flervalsfråga s. 60-67

Olle värmer krossad is försiktigt och registrerar temperaturen varannan minut med apparat X. Vad heter apparat X?

A bägare
B termometer
C byrett
D filtertratt
S12
flervalsfråga s. 60-67

När is värms övergår den under smältningen från ett aggregationstillstånd till ett annat. Vilken beskrivning är korrekt?

A från gas till vätska
B från vätska till gas
C från fast ämne till flytande ämne
D från flytande ämne till fast ämne
S13
flervalsfråga s. 60-67

Vad orsakar gastryck mot behållarens väggar?

A Gaspartiklar stelnar på väggarna.
B Gaspartiklar kolliderar med väggarna.
C Gaspartiklar löses i väggarna.
D Gaspartiklar slutar röra sig vid väggarna.
S14
flervalsfråga s. 60-67

Vilket alternativ beskriver bäst partiklarna och formen hos en gas?

A Partiklarna sitter tätt i bestämda lägen och gasen har bestämd form.
B Partiklarna ligger nära men kan glida och gasen har bestämd volym.
C Partiklarna är långt ifrån varandra och gasen fyller behållaren.
D Partiklarna saknar rörelse och gasen har bestämd volym.
S15
flervalsfråga s. 60-67

Jamal undersöker hur snabbt bläck diffunderar i vatten vid olika temperaturer. Vilket mönster förväntas när temperaturen ökar?

A Diffusionen tar längre tid.
B Diffusionen går snabbare och tar kortare tid.
C Diffusionen upphör helt.
D Temperaturen påverkar inte partiklarnas rörelse.
S16
flervalsfråga s. 60-67

Smält- och kokpunkterna för gaserna i ett luftprov visas nedan. | Gas | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | Syre | −219 | −183 | | Argon | −189 | −186 | | Kväve | −210 | −196 | Vid vilken temperatur innehåller luftprovet syre som den enda vätskan?

A −174 °C
B −187 °C
C −215 °C
D −222 °C
S17
flervalsfråga s. 61

Aisha ställer en bägare med vatten i en frys som är kallare än 0 °C. Vilken fasövergång sker?

A Vattnet stelnar och blir fast is
B Vattnet kokar och blir vattenånga
C Vattnet kondenserar och blir dim
D Vattnet smälter och blir flytande
S18
flervalsfråga s. 61

Liam värmer en vätska i en kastrull tills temperaturen passerar 100 °C. Vad händer med provet?

A Vattnet kokar och blir vattenånga
B Vattnet stelnar och blir fast is
C Vattnet smälter och blir flytande
D Vattnet fryser och blir kristaller
S19
flervalsfråga s. 62

Noor följer regn som försvinner ner i jordlager efter ett skyfall. Vad kan det bli?

A Grundvatten långt nere i marken
B Vattenånga direkt i molnen
C Saltvatten direkt på havsbotten
D Iskristaller direkt i berget
S20
flervalsfråga s. 63

Emma sprider konstgödsel på en åker före regn. Varför kan växterna ta upp näringen efteråt?

A Näringsämnen löser sig som joner i vattnet
B Näringsämnen blir gas och fastnar på blad
C Näringsämnen fryser till kristaller i rötterna
D Näringsämnen försvinner helt när regnet faller
S21
flervalsfråga s. 64

Mikael ser en modell där vätgas reagerar med syrgas i en låga. Vilka molekyler bildas?

A Vattenmolekyler med väte och syre
B Saltmolekyler med natrium och klor
C Syremolekyler med bara syreatomer
D Vätgasmolekyler med bara väteatomer
S22
flervalsfråga s. 65

Sofia granskar formeln 2H2 + O2 -> 2H2O. Varför är den balanserad?

A Samma antal H- och O-atomer finns på båda sidor
B Alla molekyler har samma namn på båda sidor
C Pilen betyder att atomer försvinner i lågan
D Tvåan betyder att syrgasen inte används i reaktionen
S23
flervalsfråga s. 58-97

Vilken beskrivning visar vattenkretsloppet i rätt ordning från havet och tillbaka igen?

A Solen värmer havet, vatten avdunstar, vattenånga kyls och kondenserar till moln, nederbörd faller och vatten rinner tillbaka via mark, grundvatten och vattendrag
B Molnen fylls med färdigt vatten från rymden, regn faller, havet bildas och solen gör sedan vattnet fast
C Havsvatten kokar bara när det stormar, salt följer med upp i molnen och regnet faller som saltvatten
D Vatten avdunstar från havet, försvinner ur kretsloppet och ersätts av nytt vatten som bildas i molnen
S24
flervalsfråga s. 58-97

När vatten avdunstar från en bägare i rumstemperatur övergår det från flytande form till gasform. Vad kallas den omvända processen, där vatten i gasform övergår till flytande form?

A Stelning
B Kondensering
C Smältning
D Avdunstning
S25
flervalsfråga s. 58-97

Vilken rad beskriver vattnets kretslopp i rätt ordning och med rätt begrepp?

A Avdunstning från hav och sjöar -> kondensation till moln -> nederbörd -> avrinning och infiltration tillbaka mot havet.
B Kondensation i havet -> avdunstning i marken -> nederbörd i grundvattnet -> moln bildas under marken.
C Nederbörd -> vatten blir salt i molnen -> avdunstning av salt -> floder bildas i atmosfären.
D Avrinning -> vatten försvinner ur kretsloppet -> nytt vatten bildas av solljus.
S26
flervalsfråga s. 58-97

Vilken beskrivning visar vattnets kretslopp i rätt ordning?

A Solen värmer havet, vatten avdunstar, vattenångan kyls och kondenserar till moln, nederbörd faller och vattnet rinner via mark, grundvatten och vattendrag tillbaka till havet
B Molnen samlar färdigt vatten direkt från rymden, regnet faller, havet bildas, och solen torkar bort allt salt
C Havsvattnet kokar bara när det stormar, saltet följer med upp i molnen, och regnet faller som saltvatten
D Vattnet avdunstar från havet, försvinner ur kretsloppet och ersätts av nytt vatten som bildas i molnen
S27
flervalsfråga s. 58-97

Varför är havsvatten salt?

A Vattnets kretslopp har löst upp salter och fört joner till haven under miljontals år.
B Människor har tillsatt salt för att bevara fisk och livsmedel sedan antiken.
C Havsbottnen är täckt av tjocka saltlager som löser sig kontinuerligt i havet.
D Havet producerar salt av sig självt via kemiska processer på havsbottnen.
S28
flervalsfråga s. 61

Vid vilken temperatur smälter rent vatten, alltså när is övergår till flytande form, vid normalt tryck?

A 0 °C
B 100 °C
C −10 °C
D 50 °C
S29
flervalsfråga s. 60; s. 63

Hur kan droppstenar bildas i grottor?

A vatten fryser fast i grottans tak
B kalken växer spontant utan vatten
C vulkanisk aktivitet skapar stenarna direkt
D vatten löser långsamt upp kalksten
S30
flervalsfråga s. 58-97

Vilken beskrivning visar vattnets kretslopp i rätt ordning från hav till regn och tillbaka?

A Vatten i havet blir smutsigt, sjunker till botten och omvandlas direkt till regn.
B Solen värmer havsvatten så att det avdunstar, vattenångan kondenserar till moln, nederbörd faller och vattnet rinner som ytvatten eller grundvatten tillbaka.
C Moln bildas först, sedan skapas havsvatten av regn och vattnet stannar där för alltid.
D Vatten avdunstar bara från sjöar, och nederbörden försvinner kemiskt när den når marken.
S31
flervalsfråga s. 58-97

Regnvatten är nästan helt fritt från salter trots att det kommer från havet. Vad är förklaringen?

A När vatten avdunstar följer salterna inte med — de stannar i havet och regnvattnet blir rent.
B Regnvatten bildas av syre och kväve som reagerar i atmosfären till vatten.
C Regnvatten är bara rent på hög höjd; nära marken är det alltid salt.
D Regnet filtreras genom molnen på väg ner och saltet fastnar i filtret.

Appendix

Facit och bedömningsstöd

1

Is har en bestämd form medan flytande vatten anpassar sig efter kärlet. Vad förklarar skillnaden?

Svar: B: I is sitter molekylerna i ett fast mönster som håller formen, medan de i vatten är bundna men kan glida förbi varandra

2

Du andas ut varm luft mot ett kallt fönster och det bildas droppar. Vilken fasövergång sker?

Svar: C: Kondensering — vattenånga i utandningsluften kyls vid glaset och övergår från gasform till flytande droppar på ytan

4

Havsvatten innehåller lösta salter. Vilken förklaring till detta stöds av texten?

Svar: A: Regnvatten löser salter ur berggrunden, vattnet rinner till havet och salterna ansamlas under miljontals år genom att vattnet avdunstar

6

En isbit läggs i en kastrull och värms tills allt vatten kokar bort. Beskriv vad som händer med molekylerna i varje fas.

Svar: Molekylerna går från fast mönster (is) via fritt glidande (vatten) till helt fria (ånga). Varje övergång kräver energitillförsel.

8

En bonde gödslar sin åker med kväve och fosfor. Förklara hur växterna kan ta upp dessa ämnen.

Svar: Vatten löser gödselns näringsämnen till joner. Rötterna suger upp markvattnet och får med sig jonerna.

9

Tabellen visar tre faser och molekylernas rörelse. En elev påstår att bindningarna mellan molekylerna är lika starka i alla tre faserna. Vilken slutsats stöds av uppgifterna?

Svar: A: Bindningarna försvagas stegvis från fast till gas — i fast form håller de molekylerna på plats, i vätska tillåter de glidning, och i gas är de för svaga för att hålla ihop molekylerna

10

Diagrammet visar vattnets kretslopp: hav → avdunstning → moln → nederbörd → mark → grundvatten → sjö → hav. Pilarna visar även att ämnen löses vid varje marksteg. Vilken slutsats om ämnestransport stöds?

Svar: C: Kretsloppet flyttar ämnen från mark till hav — avdunstning ger rent vatten, men vid passage genom mark löser det mineraler som till slut når havet och ansamlas där

11

Förklara varför is flyter på vatten, trots att fasta ämnen vanligtvis har högre densitet än sin flytande form. Använd begreppet vätebindning.

Svar: Vattenmolekyler bildar vätebindningar. I is ordnar sig molekylerna i ett hexagonalt kristallmönster med större avstånd mellan molekylerna än i flytande vatten. Det ger is lägre densitet än vatten, så isen flyter.

12

Förklara varför en vattenlöpare kan gå på vattenytan utan att sjunka. Använd begreppet ytspänning.

Svar: Vattenmolekyler vid ytan saknar molekyler ovanför sig. De dras då inåt och åt sidorna av vätebindningar. Det skapar en sammanhållen hinna (ytspänning) som kan bära lätta insekter.

Ö1

Små kristaller av lila KMnO₄ (Mᵣ = 158) och orange K₂Cr₂O₇ (Mᵣ = 294) placerades i mitten av separata petriskålar fyllda med agargel och fick stå under samma fysikaliska förhållanden. Efter en viss tid hade färgen hos varje ämne spridit sig som visas. [DIAGRAM – TVÅ PETRISKÅLAR] Två petriskålar sett ovanifrån. Skål 1 (KMnO₄): en liten lila kristall i mitten, omgiven av ett stort färgat område; en lång horisontell pil anger spridningsavståndet. Skål 2 (K₂Cr₂O₇): en liten orange kristall i mitten, omgiven av ett mindre färgat område; en kortare pil anger spridningsavståndet. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Analysera påståendena. Påståenden att värdera: A Diffusionen är snabbare i skål 1 eftersom partiklarnas massa är större. B Diffusionen är snabbare i skål 2 eftersom partiklarnas massa är större. C Diffusionen är långsammare i skål 1 eftersom partiklarnas massa är mindre. D Diffusionen är långsammare i skål 2 eftersom partiklarnas massa är större. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö2

Etylamingas, C₂H₅NH₂, och vätekloridgas, HCl, reagerar och bildar ett vitt fast ämne, etylaminhydroklorid. Vid vilken position i röret bildas en vit ring av etylaminhydroklorid? [DIAGRAM – DIFFUSIONSRÖR] Ett horisontellt glasrör, förslutet i båda ändar med bomullsproppar. Vänster ände: bomull indränkt i etylaminlösning. Höger ände: bomull indränkt i saltsyralösning. Fyra positioner märkta A, B, C, D längs röret från vänster (nära etylamin) till höger (nära HCl). Rekommenderat renderingsverktyg: SVG. Påståenden att värdera: A Position A B Position B C Position C D Position D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö3

Diagram 1, 2 och 3 visar partiklar i tre ämnen vid rumstemperatur och normalt lufttryck. [DIAGRAM – TRE PARTIKELDIAGRAM OCH TABELL] Tre rutor med partikelarrangemang: Diagram 1: ett fåtal vitt utspridda cirklar (gaspartiklar, slumpmässiga positioner). Diagram 2: cirklar tätt och slumpmässigt packade men ej i kontakt (vätska). Diagram 3: cirklar tätt packade i regelbunden ordning (fast ämne). Under diagrammen: en tabell med 3 kolumner och 4 rader (exkl. rubrik). Kolumn 1: radetikett, Kolumn 2: "1", Kolumn 3: "2", Kolumn 4: "3" Rad A: argon | kvicksilver | torris Rad B: etan | natriumklorid | kvicksilver Rad C: etanol | väteklorid | koppar Rad D: vatten | helium | zink Rekommenderat renderingsverktyg: SVG. Vilka av dessa ämnen representeras korrekt av respektive diagram? Påståenden att värdera: A argon, kvicksilver, torris B etan, natriumklorid, kvicksilver C etanol, väteklorid, koppar D vatten, helium, zink Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö4

Uppvärmningskurvan för ett förorenat prov av ämnet X visas nedan. [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM OCH TABELL] Ett linjediagram med x-axeln "tid / min" och y-axeln "temperatur / °C". Kurvan börjar lågt, stiger brant, planar ut vid ett platå mellan 45–48 °C, stiger sedan igen och planar ut vid ett andra platå mellan 127–129 °C, för att sedan stiga brant igen. Nedanför diagrammet: en tabell med 3 kolumner och 5 rader (rubrikrad + A–D). Rubrik: | | smältpunkt / °C | kokpunkt / °C | Rad A: | 45 | 129 | Rad B: | 47 | 128 | Rad C: | 48 | 127 | Rad D: | 49 | 130 | Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib för kurvan, SVG-tabell för datatabellen. Vad är smältpunkten och kokpunkten för rent ämne X? Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö5

Smält- och kokpunkterna för gaserna i ett luftprov visas nedan. | Gas | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | Syre | -219 | -183 | | Argon | -189 | -186 | | Kväve | -210 | -196 | Vid vilken temperatur innehåller luftprovet syre som den enda vätskan? Påståenden att värdera: A -174 °C B -187 °C C -215 °C D -222 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö6

Uppvärmningskurvorna (ej skalenliga) för kväve och syre över en tidsperiod visas i diagrammet. [DIAGRAM – UPPVÄRMNINGSKURVOR] Linjediagram med x-axeln "tid / minuter" och y-axeln "temperatur / °C". Två kurvor: N₂ (vänster) och O₂ (höger), båda med platta platåer under fasövergångarna. N₂: platå vid ca -210 °C (smältning) och -196 °C (kokning). O₂: platå vid ca -218 °C (smältning) och -183 °C (kokning). Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vid vilken temperatur samexisterar två olika aggregationstillstånd samtidigt i en blandning av kväve och syre under liknande förhållanden? Påståenden att värdera: A -180 °C B -200 °C C -215 °C D -220 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö7

Vilken rad om en fasövergång är korrekt? | | fasövergång | energiförändring | process | |---|---|---|---| | A | fast → flytande | värme avges | smältning | | B | gas → flytande | värme tas upp | avdunstning | | C | fast → gas | värme tas upp | sublimering | | D | flytande → fast | värme avges | kondensering | Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö8

Kylkurvan för ämnet X visas nedan. [DIAGRAM – KYLKURVA] Ett linjediagram. Y-axeln: "temperatur / °C" med märkningar vid 0, 50, 100, 150, 200 och 250. X-axeln: "tid / min". Kurvan börjar vid ca 200 °C, sjunker, planar ut vid ett platå vid 150 °C, fortsätter sjunka, planar ut vid ett andra platå vid 50 °C och fortsätter sedan sjunka mot 0 °C. Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vid vilken temperatur existerar både fast ämne och vätska samtidigt? Påståenden att värdera: A 0 °C B 50 °C C 150 °C D 200 °C Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö9

Data om två föreningar ges. Båda föreningarna har en enkel molekylstruktur. | Förening | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | H₂S | -85 | -61 | | PCl₃ | -112 | 76 | Två flaskor placeras nära varandra inuti en stor behållare vid temperaturen 90 °C. En flaska innehåller 1,0 g H₂S och den andra 1,0 g PCl₃. En detektor placeras 2,0 m bort. Båda flaskorna öppnas samtidigt. Analysera situationen. | | Förening som når detektorn först | Förklaring | |---|---|---| | A | H₂S | Gaser diffunderar snabbare än vätskor | | B | H₂S | H₂S har lägre Mr än PCl₃ | | C | PCl₃ | Gaser diffunderar snabbare än vätskor | | D | PCl₃ | PCl₃ har lägre Mr än H₂S | Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö10

Två experimentuppställningar för att demonstrera gasdiffusion visas nedan. I varje porös kruka finns kolmonoxid. I det första experimentet förs flourgas in i bägaren, och i det andra experimentet vätgas. [DIAGRAM – TVÅ APPARATURSKISSER OCH TABELL] Två diffusionsapparater sida vid sida. Vardera apparaten består av en bägare med en porös kruka inuti, ansluten via ett rör till ett U-rörsmanometer med vattennivåer märkta X (vänster arm) och Y (höger arm). Experiment 1: märkt "fluor" med en pil in i bägaren. Den porösa krukan innehåller kolmonoxid. Experiment 2: märkt "vätgas" med en pil in i bägaren. Den porösa krukan innehåller kolmonoxid. Nedanför: en tabell med 3 kolumner (rubrikrad + A–D). Rubrik: | | experiment 1 | experiment 2 | Rad A: | Y är högre än X | X är högre än Y | Rad B: | X är högre än Y | Y är högre än X | Rad C: | X och Y förblir oförändrade | Y är högre än X | Rad D: | X och Y förblir oförändrade | X och Y förblir oförändrade | Rekommenderat renderingsverktyg: SVG för apparaturen, SVG-tabell för data. Vilka förändringar, om några, i vattennivåerna X och Y förväntas i båda experimenten? Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
  • använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö11

En ballong fylld med heliumgas visade sig vara mindre när temperaturen ändrades från 30 °C till 10 °C. Vilket påstående förklarar bäst varför detta sker? Påståenden att värdera: A Gasen kondenserar till en vätska och tar därmed upp mindre utrymme. B Gaspartiklarna blir mindre vid lägre temperaturer. C Gaspartiklarna diffunderar genom ballongen och rymmer. D Gaspartiklarna rör sig långsammare och minskar därmed trycket. Uppgift: Svara med ett öppet resonemang. Förklara ditt val och använd minst två relevanta kemibegrepp.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö12

Hur bildas droppstenar i grottor? Påståenden att värdera: A Fryser på taket B Kalken växer spontant C Vulkanisk aktivitet D Vatten löser kalksten över tid Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: D

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö13

Fyra bägare A–D för att jämföra avdunstningstid. Vilka är OLÄMPLIGA? Påståenden att värdera: A Endast A B Alla fyra C B och D D Endast C Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: C

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö14

Hur kan industriföroreningar nå Arktis? Påståenden att värdera: A Radioaktivt regn B Via kretsloppet i vatten C Vulkanisk sand D Kosmisk strålning Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: B

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö15

I flytande vatten — hur beter sig molekylerna? Påståenden att värdera: A Helt stilla i rutnät B Helt separerade utan bindning C Bundna men rörliga D Byter atomer Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: C

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö16

Vilken ordning stämmer för vattnets kretslopp? Påståenden att värdera: A Nederbörd → avdunstning → moln → grundvatten B Avdunstning → kondensering → nederbörd → grundvatten C Grundvatten → moln → hav → regn D Moln → hav → nederbörd → avdunstning Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: B

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö17

Om 2 mol H₂ reagerar med 1 mol O₂, hur många mol H₂O bildas? Påståenden att värdera: A 1 mol B 4 mol C 3 mol D 2 mol Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: D

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö18

Hur är vattenmolekyler arrangerade i is? Påståenden att värdera: A Ordnat regelbundet mönster B Helt slumpmässigt C I långa kedjor D Fritt rörliga Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: A

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö19

Hur rör sig molekyler i vattenånga? Påståenden att värdera: A Står helt stilla B Rör sig snabbt åt alla håll C Rör sig i ett cirkulärt mönster D Endast uppåt Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: B

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
Ö20

I vilka förändringar rör sig partiklarna längre ifrån varandra? 1 En gas värms upp från 0 °C till 25 °C. 2 Trycket ökas på en gas vid konstant temperatur. 3 Ånga kondenseras till vatten. 4 Vatten avdunstar vid rumstemperatur. Påståenden att värdera: A 1 och 2 B 1 och 4 C 2 och 3 D 3 och 4 Uppgift: Svara med ett öppet resonemang. Förklara ditt val och använd minst två relevanta kemibegrepp.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

  • identifierar vilket kemiskt samband som prövas
  • motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
  • skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan
S1

När vatten avdunstar från en bägare i rumstemperatur övergår det från flytande form till gasform. Vad kallas den omvända processen, där vatten i gasform övergår till flytande form?

Svar: Kondensering

Tankegång: Avdunstning är vätska till gas. Den omvända fasövergången är kondensering, när vattenånga kyls och blir flytande vatten igen.

S2

En klass diskuterar hur vattenmolekyler beter sig i ånga jämfört med i is. Vilket påstående är korrekt?

Svar: I ånga rör sig molekylerna fritt och är inte bundna; i is är de bundna i ett regelbundet mönster.

Tankegång: I gasform är vattenmolekylerna inte längre bundna till varandra utan rör sig åt olika håll. I is sitter vattenmolekylerna ihop i ett regelbundet mönster.

S3

Regnvatten är nästan helt fritt från salter trots att det kommer från havet. Vad är förklaringen?

Svar: När vatten avdunstar följer salterna inte med — de stannar i havet och regnvattnet blir rent.

Tankegång: Vid avdunstning lämnar vattenmolekylerna havet som gas. Lösta salter och joner följer inte med i vattenångan, så regnvattnet blir nästan saltfritt.

S4

Varför är havsvatten salt?

Svar: Vattnets kretslopp har löst upp salter och fört joner till haven under miljontals år.

Tankegång: Regn och rinnande vatten löser långsamt upp salter från mark och berg. Jonerna transporteras till haven och blir kvar när vatten avdunstar.

S5

Medelhavet är saltare än flera andra världshav. Vad är huvudorsaken?

Svar: Mer vatten avdunstar från Medelhavet än som tillförs från floder, vilket ger högre saltkoncentration.

Tankegång: Om mer vatten avdunstar än vad som tillförs späds salterna inte ut lika mycket. Då ökar saltkoncentrationen och havet blir saltare.

S6

Växter behöver näringsämnen som kväve och fosfor. Dessa måste vara lösta i vatten för att växter ska kunna använda dem. Varför?

Svar: Rötterna suger upp vatten, och lösta joner följer med — olösliga ämnen kan inte passera in.

Tankegång: Växtrötter tar upp vatten från marken. Näringsämnen måste vara lösta som joner i vattnet för att kunna följa med in genom rötterna.

S7

En ballong fylld med heliumgas blev mindre när temperaturen sänktes från 30 °C till 10 °C. Vilket påstående förklarar bäst varför detta sker?

Svar: Gaspartiklarna rör sig långsammare och minskar därmed trycket.

Tankegång: Vid lägre temperatur har partiklarna lägre rörelseenergi, kolliderar med ballongväggen mindre kraftigt och utövar lägre tryck. Ballongen krymper tills inre och yttre tryck är lika. Helium kondenserar inte vid 10 °C (kokpunkt −269 °C); partikelstorleken är konstant och diffusion sker likadant oavsett temperatur i denna kontext.

S8

I vilka av följande förändringar rör sig partiklarna längre ifrån varandra? 1 En gas värms upp från 0 °C till 25 °C. 2 Trycket ökas på en gas vid konstant temperatur. 3 Ånga kondenseras till vatten. 4 Vatten avdunstar vid rumstemperatur.

Svar: 1 och 4

Tankegång: När en gas värms upp expanderar den — partiklarna får mer energi och avståndet mellan dem ökar (1 sant). När vatten avdunstar övergår flytande vatten till gas där molekylerna är mycket längre ifrån varandra (4 sant). Ökat tryck komprimerar gasen och för partiklarna närmre (2 falskt). Kondensation för partiklarna närmre när gas övergår till vätska (3 falskt).

S9

Vilken rad om en fasövergång är korrekt? (ordning: fasövergång — energiriktning — process)

Svar: fast → gas — värme tas upp — sublimering

Tankegång: Sublimering = ett fast ämne övergår direkt till gasform utan att passera flytande fas; värme måste tillföras. A är fel: smältning kräver att värme TAS UPP, inte avges. B är fel: gas → flytande kallas kondensering, inte avdunstning. D är fel: flytande → fast kallas stelning, inte kondensering.

S10

I vilka situationer rör sig partiklarna närmare varandra? 1. En gas värms upp från 0 °C till 25 °C. 2. Trycket på en gas ökas. 3. Ånga kondenseras till vatten. 4. Vatten avdunstar vid rumstemperatur.

Svar: 2 och 3

Tankegång: Partiklar rör sig närmare varandra när en gas pressas ihop av högre tryck och när ånga kondenserar till vätska. Uppvärmning och avdunstning gör i stället att partiklarna hamnar längre från varandra.

S11

Olle värmer krossad is försiktigt och registrerar temperaturen varannan minut med apparat X. Vad heter apparat X?

Svar: termometer

Tankegång: En termometer används för att mäta temperatur. Därför är apparat X en termometer.

S12

När is värms övergår den under smältningen från ett aggregationstillstånd till ett annat. Vilken beskrivning är korrekt?

Svar: från fast ämne till flytande ämne

Tankegång: Smältning är fasövergången från fast ämne till flytande ämne. Is som värms blir flytande vatten.

S13

Vad orsakar gastryck mot behållarens väggar?

Svar: Gaspartiklar kolliderar med väggarna.

Tankegång: Gaspartiklar rör sig hela tiden. När de kolliderar med behållarens väggar ger de upphov till gastryck.

S14

Vilket alternativ beskriver bäst partiklarna och formen hos en gas?

Svar: Partiklarna är långt ifrån varandra och gasen fyller behållaren.

Tankegång: En gas har partiklar långt ifrån varandra. De rör sig fritt och gasen fyller hela behållaren.

S15

Jamal undersöker hur snabbt bläck diffunderar i vatten vid olika temperaturer. Vilket mönster förväntas när temperaturen ökar?

Svar: Diffusionen går snabbare och tar kortare tid.

Tankegång: Högre temperatur betyder snabbare partikelrörelse. Därför går diffusionen snabbare och tar kortare tid.

S16

Smält- och kokpunkterna för gaserna i ett luftprov visas nedan. | Gas | Smältpunkt / °C | Kokpunkt / °C | |---|---|---| | Syre | −219 | −183 | | Argon | −189 | −186 | | Kväve | −210 | −196 | Vid vilken temperatur innehåller luftprovet syre som den enda vätskan?

Svar: −215 °C

Tankegång: Syre är vätska mellan -219 °C och -183 °C. Vid -215 °C är syre vätska, medan argon och kväve ligger under sina smältpunkter och är fasta.

S17

Aisha ställer en bägare med vatten i en frys som är kallare än 0 °C. Vilken fasövergång sker?

Svar: Vattnet stelnar och blir fast is

Tankegång: Rätt svar är: Vattnet stelnar och blir fast is. Vatten stelnar när temperaturen sjunker under 0 °C och övergår till fast form.

S18

Liam värmer en vätska i en kastrull tills temperaturen passerar 100 °C. Vad händer med provet?

Svar: Vattnet kokar och blir vattenånga

Tankegång: Rätt svar är: Vattnet kokar och blir vattenånga. Vatten kokar när det värms över 100 °C och övergår till gasform.

S19

Noor följer regn som försvinner ner i jordlager efter ett skyfall. Vad kan det bli?

Svar: Grundvatten långt nere i marken

Tankegång: Rätt svar är: Grundvatten långt nere i marken. Grundvatten bildas när en del vatten infiltreras ner i marken.

S20

Emma sprider konstgödsel på en åker före regn. Varför kan växterna ta upp näringen efteråt?

Svar: Näringsämnen löser sig som joner i vattnet

Tankegång: Rätt svar är: Näringsämnen löser sig som joner i vattnet. Gödsling fungerar när näringsämnen löser sig i vatten och frigörs som joner som växter kan ta upp.

S21

Mikael ser en modell där vätgas reagerar med syrgas i en låga. Vilka molekyler bildas?

Svar: Vattenmolekyler med väte och syre

Tankegång: Rätt svar är: Vattenmolekyler med väte och syre. Vattenmolekyler kan bildas i en kemisk reaktion mellan vätgas och syrgas.

S22

Sofia granskar formeln 2H2 + O2 -> 2H2O. Varför är den balanserad?

Svar: Samma antal H- och O-atomer finns på båda sidor

Tankegång: Rätt svar är: Samma antal H- och O-atomer finns på båda sidor. En balanserad reaktionsformel har lika många atomer av varje grundämne på båda sidor om pilen.

S23

Vilken beskrivning visar vattenkretsloppet i rätt ordning från havet och tillbaka igen?

Svar: Solen värmer havet, vatten avdunstar, vattenånga kyls och kondenserar till moln, nederbörd faller och vatten rinner tillbaka via mark, grundvatten och vattendrag

Tankegång: I vattenkretsloppet värmer solen vatten så att det avdunstar från flytande form till gas. Vattenångan stiger, kyls och kondenserar till små vattendroppar i moln. När dropparna blir tillräckligt stora faller nederbörd, och vattnet rinner tillbaka till havet via mark, grundvatten, sjöar och vattendrag.

S24

När vatten avdunstar från en bägare i rumstemperatur övergår det från flytande form till gasform. Vad kallas den omvända processen, där vatten i gasform övergår till flytande form?

Svar: Kondensering

Tankegång: Avdunstning är vätska till gas. Den omvända fasövergången är kondensering, när vattenånga kyls och blir flytande vatten igen.

S25

Vilken rad beskriver vattnets kretslopp i rätt ordning och med rätt begrepp?

Svar: Avdunstning från hav och sjöar -> kondensation till moln -> nederbörd -> avrinning och infiltration tillbaka mot havet.

Tankegång: Solen värmer vatten så att det avdunstar. Vattenångan kyls och kondenserar till moln. När dropparna blir stora faller nederbörd. Vattnet rinner på marken eller infiltrerar till grundvatten och återvänder till hav och sjöar.

S26

Vilken beskrivning visar vattnets kretslopp i rätt ordning?

Svar: Solen värmer havet, vatten avdunstar, vattenångan kyls och kondenserar till moln, nederbörd faller och vattnet rinner via mark, grundvatten och vattendrag tillbaka till havet

Tankegång: Solens energi får vatten att avdunsta från hav, sjöar och mark. Vattenångan stiger, kyls av och kondenserar till små vattendroppar i moln. När dropparna växer faller de som nederbörd (regn eller snö). Vattnet rinner sedan tillbaka via mark, grundvatten, älvar och floder till haven. Salter och föroreningar följer inte med vattenångan upp — det är därför regnvatten är sötare än havsvatten.

S27

Varför är havsvatten salt?

Svar: Vattnets kretslopp har löst upp salter och fört joner till haven under miljontals år.

Tankegång: Regn och rinnande vatten löser långsamt upp salter från mark och berg. Jonerna transporteras till haven och blir kvar när vatten avdunstar.

S28

Vid vilken temperatur smälter rent vatten, alltså när is övergår till flytande form, vid normalt tryck?

Svar: 0 °C

Tankegång: När temperaturen i en isbit ökar över 0 °C övergår isen till flytande vatten. Det kallas att isen smälter. Därför är rätt svar 0 °C.

S29

Hur kan droppstenar bildas i grottor?

Svar: vatten löser långsamt upp kalksten

Tankegång: Stella beskriver att vatten kan lösa många olika ämnen och anger direkt att vatten har löst upp kalksten så att droppstensformationer bildats. Processen sker långsamt över tid.

S30

Vilken beskrivning visar vattnets kretslopp i rätt ordning från hav till regn och tillbaka?

Svar: Solen värmer havsvatten så att det avdunstar, vattenångan kondenserar till moln, nederbörd faller och vattnet rinner som ytvatten eller grundvatten tillbaka.

Tankegång: Vattnets kretslopp drivs av solens energi och gravitationen. Avdunstning gör flytande vatten till vattenånga. Kondensering bildar moln. Nederbörd faller, och vattnet återvänder via ytvatten och grundvatten till sjöar och hav.

S31

Regnvatten är nästan helt fritt från salter trots att det kommer från havet. Vad är förklaringen?

Svar: När vatten avdunstar följer salterna inte med — de stannar i havet och regnvattnet blir rent.

Tankegång: Vid avdunstning lämnar vattenmolekylerna havet som gas. Lösta salter och joner följer inte med i vattenångan, så regnvattnet blir nästan saltfritt.

Avsnittskontroll 63 uppgifter totalt på sidan. Raster: CC · Organisera v4 · öppna PDF-frågor: 20 · appendix med 60 facitposter.
Stella Workbook · stellaworkbook.se · baserad på Stella Kemi OCR.