DNA, vitaminer och mineraler

Vilken geometrisk form har DNA-molekylen?

Svar: En dubbelspiral (dubbelhelix)

Vilken kvävebas binder alltid till adenin (A) i DNA?

Svar: Tymin (T)

Vilken typ av information lagras i DNA-molekylen?

Svar: Genetisk information (arvsmassan)

Ge ett exempel på en vattenlöslig vitamin och en fettlöslig vitamin.

Svar: Vattenlöslig: t.ex. vitamin C. Fettlöslig: t.ex. vitamin D.

Vilket mineral är nödvändigt för bildningen av hemoglobin?

Svar: Järn

Förklara varför man behöver äta vattenlösliga vitaminer oftare än fettlösliga.

Svar: Vattenlösliga vitaminer löser sig i kroppsvätskorna och utsöndras kontinuerligt via urinen. De lagras inte i kroppen och måste därför tillföras regelbundet. Fettlösliga vitaminer lagras i fettvävnad och lever, och behöver inte tillföras lika ofta.

DNA kopieras inför celldelning. Förklara hur basparningsreglerna A-T och C-G bidrar till att kopieringen blir korrekt.

Svar: Varje kvävebas paras enbart med sin specifika partner: adenin med tymin och cytosin med guanin. När dubbelspiralen separeras fungerar varje sträng som mall. Basparningsregeln säkerställer att den nya strängen blir en exakt kopia av den ursprungliga.

Förklara sambandet mellan järnbrist och trötthet.

Svar: Järn är en nödvändig beståndsdel i hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungor till kroppens celler. Vid järnbrist bildas mindre hemoglobin, cellerna får mindre syre, och kroppen blir trött.

I ett DNA-prov utgör adenin 30 % av alla kvävebaser. Vilken slutsats kan dras om de övriga basernas andelar?

Svar: A: Tymin utgör 30 %, cytosin 20 % och guanin 20 %, eftersom A alltid paras med T och resterande fördelas jämnt mellan C och G

Tankegång: Basparningsregeln ger A=T och C=G. Om A=30 % måste T=30 %. Kvarvarande 40 % fördelas jämnt: C=20 % och G=20 %. B, C och D bryter mot basparningsregeln.

En person tar stora doser av ett fettlösligt vitamin under lång tid. En annan person tar samma dos av ett vattenlösligt vitamin. Vilken konsekvens är mest sannolik?

Svar: C: Personen som tar det fettlösliga vitaminet riskerar ackumulering och förgiftning, medan den andra utsöndrar överskottet via urinen

Tankegång: Fettlösliga vitaminer lagras i fettvävnad och lever och kan ackumuleras till skadliga nivåer. Vattenlösliga vitaminer utsöndras via urinen, så överskott lämnar kroppen. A och D blandar ihop egenskaperna. B stämmer inte.

Liam studerar DNA-molekylen i ett laborationsupplägg. Han vet att DNA innehåller koden för hur proteiner ska byggas ihop. Hans lärare frågar vilka grundämnen som bygger upp DNA-molekylen.

Svar: Kol, väte, syre, kväve och fosfor (5 grundämnen)

Tankegång: DNA innehåller socker, fosfatgrupper och kvävebaser. Därför behövs grundämnena kol, väte, syre, kväve och fosfor.

Elena studerar DNA-strukturen och lär sig att kvävebaserna i DNA alltid parar ihop sig på ett bestämt sätt. Kvävebas A binder alltid till en specifik partner. Vilken kvävebas binder A till?

Svar: T

Tankegång: I DNA parar kvävebaserna enligt en bestämd regel: A parar med T och C parar med G. Därför är T rätt partner till A.

Mikael hör att DNA-molekylen kopieras varje gång en cell delar sig. Han förstår inte varför kvävebaserna alltid parar ihop sig på samma sätt. Hans kemilärare förklarar att A binder till T med två bindningar och C binder till G med tre bindningar. Vad händer om A försöker binda till C?

Svar: Vätebryggorna mellan A och C blir för svaga och paringen sker inte — felaktig kopiering undviks.

Tankegång: Baserna passar ihop genom rätt antal vätebindningar och rätt form. A passar med T, medan C passar med G; fel par som A-C blir inte stabila och kopieringen kan korrigeras.

Nils läser om DNA och stöter på ett begrepp som beskriver den process när DNA-koden används för att sätta ihop aminosyror i rätt ordning till ett specifikt protein. Vilket begrepp är det?

Svar: Proteinsyntes

Tankegång: Proteinsyntes är processen där cellen använder DNA-koden för att sätta ihop aminosyror i rätt ordning. Resultatet blir ett protein.

Aisha lär sig att vitaminer A, D, E och K lagras i kroppens fettvävnad, medan vitamin B och C utsöndras med urinen. Hon undrar varför det är viktigt att inte ta för stor dos av de fettlösliga vitaminerna. Vilket påstående stämmer?

Svar: Fettlösliga vitaminer kan ansamlas i kroppen och leda till överdosering om man tar för stora mängder.

Tankegång: Fettlösliga vitaminer lagras i kroppens fettvävnad. Om man tar för mycket kan de därför samlas upp och ge skadliga nivåer, till skillnad från många vattenlösliga vitaminer som lättare utsöndras.

När en hudcell ska dela sig behöver den göra två likadana DNA-molekyler. Vilken beskrivning passar bäst?

Svar: Strängarna öppnas och fria baser paras med varje sträng

Tankegång: Rätt svar är: Strängarna öppnas och fria baser paras med varje sträng. DNA kopieras genom att strängarna öppnas och nya baser paras in.

Elias ska para ihop fyra kvävebaser i en DNA-modell. Vilket parningsmönster är stabilt?

Svar: C med G och A med T

Tankegång: Rätt svar är: C med G och A med T. I DNA parar C med G och A med T.

Mira hittar en burk märkt askorbinsyra i kemisalen. Vilket näringsämne handlar det om?

Svar: Vitamin C i kroppen

Tankegång: Rätt svar är: Vitamin C i kroppen. Vitamin C heter askorbinsyra.

Sam undrar varför vissa vitaminer behöver fyllas på ofta. Vilket svar är bäst?

Svar: B och C är vattenlösliga och lämnar kroppen med urinen

Tankegång: Rätt svar är: B och C är vattenlösliga och lämnar kroppen med urinen. Vattenlösliga vitaminer som B och C behöver fyllas på regelbundet.

På vintern vistas Ali nästan inte ute i dagsljus. Vilket ämne kan kroppen då få svårare att bilda?

Svar: D-vitamin i huden

Tankegång: Rätt svar är: D-vitamin i huden. D-vitamin kan bildas i huden med hjälp av solljus.

Lea sorterar mineralämnen efter hur mycket kroppen behöver av dem. Vilken grupp behövs i störst mängd?

Svar: Makromineralämnen

Tankegång: Rätt svar är: Makromineralämnen. Makromineralämnen behövs i större mängd än mikromineralämnen.

En elev jämför olika mineralämnen och deras funktioner. Vilken funktion passar bäst för kalcium?

Svar: Bygger upp skelett och tänder

Tankegång: Rätt svar är: Bygger upp skelett och tänder. Kalcium behövs för skelett och tänder.

Sara markerar mineralämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder. Vilken beteckning ska hon använda?

Svar: Mikromineralämnen

Tankegång: Rätt svar är: Mikromineralämnen. Mikromineralämnen behövs i mycket små mängder.

Oskar läser om blodets transportförmåga. Vilken roll har järn i kroppen?

Svar: Ingår i hemoglobin som binder syre

Tankegång: Rätt svar är: Ingår i hemoglobin som binder syre. Järn behövs i hemoglobin som binder syre.

Luften innehåller mycket N2, men en odling behöver ändå kväveföreningar i marken. Vad är bästa förklaringen?

Svar: N2 reagerar ogärna och måste bindas om

Tankegång: Rätt svar är: N2 reagerar ogärna och måste bindas om. Växter kan inte använda luftens kvävgas direkt eftersom N2 är svår att bryta.

Elena jämför två baspar i en modell och räknar streck mellan dem. Vilken rad stämmer?

Svar: C-G tre bindningar, A-T två

Tankegång: Rätt svar är: C-G tre bindningar, A-T två. C binds till G med tre bindningar och A binds till T med två bindningar.

Vilket mikromineralämne behövs för att flera enzymer ska fungera och för immunförsvaret?

Svar: Zink

Tankegång: Zink behövs för att flera enzymer ska fungera och för immunförsvaret. Därför är zink rätt mikromineralämne.

En elev jämför olika mineralämnen och deras funktioner. Vilken funktion passar bäst för kalcium?

Svar: Bygger upp skelett och tänder

Tankegång: Bygger upp skelett och tänder