Kemiska reaktioner

En tändsticka tänds och brinner upp. Isen i ett glas smälter till vatten. Ett äpple faller från ett träd. Vilken av dessa händelser är en kemisk reaktion?

Svar: B: Tändstickan brinner upp

I en kemisk reaktion reagerar ämnen och bildar nya. Atomer varken skapas eller försvinner. Vad stämmer efteråt?

Svar: B: Samma antal atomer av varje slag finns kvar, men i nya molekyler

C + O₂ → CO₂ beskriver förbränning av kol. Vad visar pilen?

Svar: C: Att de ämnen som reagerar bildar nya ämnen

Alkemister försökte framställa guld (Au) från silver (Ag) och koppar (Cu). Varför var det omöjligt?

Svar: D: Guld består av Au-atomer som inte finns i silver eller koppar

Sterlingsilver = silver+koppar. Brons = koppar+tenn. Vad kännetecknar en legering?

Svar: A: En blandning av två eller flera metaller

S + O₂ → SO₂. Kontrollera att formeln uppfyller atombevarande.

Svar: Lika många atomer av varje slag på båda sidor.

En elev skriver H₂O → H₂ + O₂. Stämmer formeln?

Svar: Felaktig — det fattas en syreatom på vänster sida.

Varför kan inte koksalt separeras från vatten med ett kaffefilter?

Svar: B: Saltpartiklarna (jonerna) är för små för att fastna i filtret

Tankegång: I en saltlösning är NaCl uppdelat i Na⁺- och Cl⁻-joner som är vidare lösta mellan vattenmolekylerna. Jonerna är så små att de passerar fritt genom filterpapprets porer. Filtrering separerar bara fasta partiklar från vätska.

Diagrammet visar tre reaktioner med molekylmodeller. Reaktion I: C + O₂ → CO₂ Reaktion II: 2C + O₂ → 2CO Reaktion III: C + O₂ → CO₃ Vilka av reaktionerna uppfyller atombevarande?

Svar: B: Reaktion I och II, eftersom antalet atomer av varje grundämne är lika på båda sidor i dessa reaktioner

En elev undersöker fyra påståenden om reaktionen 2Fe + 3Cl₂ → 2FeCl₃. Vilken kombination av påståenden är korrekt? Påstående 1: Reaktionen har 2 järnatomer på varje sida. Påstående 2: Reaktionen har 6 kloratomer på varje sida. Påstående 3: FeCl₃ är en legering av järn och klor. Påstående 4: Den totala massan av produkterna är lika med den totala massan av reaktanterna.

Svar: C: Påstående 1, 2 och 4, eftersom atombevarande gäller för antal atomer och total massa i reaktionen

Simon är på överlevnadsexpedition och behöver göra dricksvatten av grumligt sjövatten. Vilken kombination av reningsmetoder ger säkrast dricksvatten?

Svar: A: Sedimentering över natten → Kokning 10 min → Dekantering → Filtrering genom aktivt kol

Tankegång: Korrekt ordning: först låta partiklar sjunka (sedimentering), sedan döda mikroorganismer (kokning ≥10 min), häll av (dekantering) och slutligen ta bort smaker, lukter och vissa kemikalier (aktivt kol). Övriga alternativ börjar i fel ordning eller hoppar över avdödningssteget.

Grafen visar det optimala utbytet av ammoniak vid 450 °C och 250 atm. [DIAGRAM – GRAF OCH JÄMFÖRELSGRAFER] Referensgraf: y-axel "ammoniakalutbyte", x-axel "tid". En enda kurva märkt "450 °C" stiger och planar ut. Fyra jämförelsgrafer A, B, C, D med vardera två kurvor (450 °C heldragen och 500 °C streckad) som stiger med tiden: Graf A: 500 °C-kurvan är högre och når platå snabbare än 450 °C. Graf B: 450 °C når högre platå; 500 °C startar långsammare men planar lägre. Graf C: Båda planar på samma höjd; 450 °C stiger snabbare. Graf D: 500 °C stiger snabbare men båda når samma platå. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Vilken graf visar en korrekt jämförelse av ammoniakutbytet vid 500 °C och 250 atm? Påståenden att värdera: A Graf A B Graf B C Graf C D Graf D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

Metan förbränner i överskott av syre och bildar koldioxid och vatten. CH₄ (g) + 2O₂ (g) → CO₂ (g) + 2H₂O (g) Beräkna entalpivärdet för reaktionen med hjälp av följande bindningsenergier. | bindning | C-H | O=O | C=O | O-H | |---|---|---|---|---| | bindningsenergi / kJ mol⁻¹ | 410 | 496 | 805 | 460 | Påståenden att värdera: A -359 kJ/mol B -818 kJ/mol C +102 kJ/mol D +818 kJ/mol Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

25 cm³ av 1,0 mol/dm³ saltsyra reagerar med 10 g av ett fast ämne och producerar en gas. Det fasta ämnet är i överskott. Diagrammet märkt "första experiment" visar volymen gas som produceras över tid. Diagrammen P och Q visar volymen gas producerad under olika förhållanden. [DIAGRAM – REAKTIONSHASTIGHETSGRAF] Ett linjediagram. Y-axeln: "gasvolym / cm³". X-axeln: "tid / s". Tre kurvor börjar alla från origo: kurva P (brantast stigning, högst platå), "första experiment" (mellanliggande stigning och platå), kurva Q (långsammast stigning, lägst platå). Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vilka förändringar i förhållanden ger diagrammen P och Q, om alla andra förhållanden hålls konstanta? Påståenden att värdera: A P använder 25 cm³ av mer koncentrerad syra och Q har en lägre temperatur. B P använder en högre temperatur och Q använder 25 cm³ av mer utspädd syra. C P använder en högre temperatur och Q använder mindre bitar av det fasta ämnet. D P använder mindre bitar av det fasta ämnet och Q använder större bitar av det fasta ämnet. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Diagrammet visar ett titreringsexperiment. [DIAGRAM – TITRERINGSUPPSTÄLLNING OCH TABELL] En byrette med utspädd syra ovanför en konisk kolv med alkalisk lösning. Etiketter: "utspädd syra" och "alkalisk lösning". En tabell med 3 kolumner och 4 rader (exkl. rubrik). Kolumn 1: radetikett, Kolumn 2: "reaktion", Kolumn 3: "värde av ΔH" Rad A: endoterm | positiv Rad B: endoterm | negativ Rad C: exoterm | positiv Rad D: exoterm | negativ Rekommenderat renderingsverktyg: SVG för apparatur, SVG-tabell för data. Vilken rad om reaktionen i den koniska kolven är korrekt? Påståenden att värdera: A endoterm — positiv ΔH B endoterm — negativ ΔH C exoterm — positiv ΔH D exoterm — negativ ΔH Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

Mangan(IV)oxid katalyserar sönderdelningen av vätesuperoxidlösning till vatten och syre. För att följa reaktionshastighetens förlopp hos två olika lösningar av vätesuperoxid registrerades den totala volymen syre som avges vid regelbundna tidsintervall och resultaten plottades. I varje experiment användes samma katalysatormassa och temperaturen hölls konstant. [DIAGRAM – REAKTIONSHASTIGHETSGRAF] Ett linjediagram. Y-axel: "total volym syre / cm³". X-axel: "tid / s". Två kurvor visas: Kurva 1 stiger brantare och når en högre platå (motsvarar 25,0 cm³ av 4,0 mol/dm³ lösning). Kurva 2 stiger långsammare och når en lägre platå. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Om kurva 1 motsvarar 25,0 cm³ av 4,0 mol/dm³ lösning, motsvarar kurva 2 Påståenden att värdera: A 7,5 cm³ av 8,0 mol/dm³ lösning. B 12,5 cm³ av 4,0 mol/dm³ lösning. C 25,0 cm³ av 2,0 mol/dm³ lösning. D 25,0 cm³ av 8,0 mol/dm³ lösning. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Kalksten innehåller vanligtvis föroreningar. Diagrammet visar massaförändringen när rent kalciumkarbonat värms upp. [DIAGRAM – LINJEGRAF] Ett linjediagram. Y-axel: "massaförändring / g" (negativa värden, massan minskar). X-axel: "tid / min". Fyra kurvor märkta A, B, C, D och en streckad kurva märkt "rent kalciumkarbonat" (kurva B, mellanliggande). Kurva A planar ut vid en lägre massaförlust (ovanför den streckade linjen). Kurvorna C och D planar ut vid högre massaförlust (nedanför den streckade linjen). Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Vilken graf visar ett prov av kalksten med samma massa, innehållande termiskt stabila föroreningar? Påståenden att värdera: A Kurva A B Kurva B C Kurva C D Kurva D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

I det första experimentet reagerar överskott av magnesium med 25 cm³ av 1,0 mol/dm³ saltsyra och producerar vätgas. Volymen vätgas mäts och visas i diagrammet. [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM] Ett linjediagram med x-axeln "tid / s" och y-axeln "gasvolym / cm³". Kurvan märkt "P" (första experimentet): stiger brant från 0 och planar ut vid ett platå på ca 100 cm³. En prickad förlängning visar var platån fortsätter. Kurvan märkt "Q": stiger mindre brant och planar ut vid ett lägre platå på ca 50 cm³. Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Diagram P och Q visar volymen vätgas under olika förhållanden. Vilka förändrade förhållanden ger diagram P och Q? Påståenden att värdera: A P använder en högre temperatur och Q använder en lägre temperatur. B P använder 25 cm³ av 1,5 mol/dm³ saltsyra och Q använder 25 cm³ av 0,5 mol/dm³ saltsyra. C P använder en katalysator och Q använder 25 cm³ av 0,5 mol/dm³ saltsyra. D P använder mindre bitar magnesium av samma massa och Q använder en lägre temperatur. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Följande diagram visar förändringen i reaktant- och produktkoncentrationer med tiden under en kemisk reaktion. [DIAGRAM – KONCENTRATION MOT TID-GRAF] Linjediagram med x-axeln "tid (s)" och y-axeln "koncentration (mol/dm³)". Tre kurvor: X börjar högt och minskar till nära noll (reaktant); Y börjar vid noll och stiger till den högsta nivån (huvudprodukt); Z börjar vid noll och stiger till en mellannivå (biprodukt). Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vilken ekvation representerar reaktionen som visas i diagrammet? Påståenden att värdera: A X → Y + Z B X → 2Y + Z C Z → 2X + Y D Z → 2Y + X Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Energiprofildiagrammet för en reaktion visas nedan. [DIAGRAM – ENERGIPROFIL] Ett energiprofildiagram. Y-axel: "energi" med tre horisontella streckade linjer märkta P (högst), Q (mitten) och R (lägst). X-axel: "reaktionens förlopp". Kurvan startar vid R-nivån (reaktanter), stiger till en topp vid P-nivån (övergångstillstånd), sjunker sedan till Q-nivån (produkter). "reaktanter" märkt vid R-nivå, "produkter" märkt vid Q-nivå. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Vilket påstående om denna reaktion är korrekt? Påståenden att värdera: A Den är endoterm och aktiveringsenergin är P till Q. B Den är endoterm och aktiveringsenergin är P till R. C Den är exoterm och aktiveringsenergin är P till Q. D Den är exoterm och aktiveringsenergin är P till R. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

Två reaktioner genomförs: **Reaktion 1:** Hydrerat kobolt(II)klorid värms upp. Det ändrar färg. **Reaktion 2:** Vatten tillsätts till produkten från reaktion 1. Blandningen blir varmare. Ursprungsfärgen återkommer. Vilka typer av reaktioner har skett i reaktionerna 1 och 2? | | Endoterm | Exoterm | Neutralisation | Reversibel | |---|---|---|---|---| | A | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | | B | ✓ | ✓ | ✓ | ✗ | | C | ✓ | ✓ | ✗ | ✓ | | D | ✓ | ✗ | ✗ | ✓ | Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

Ammoniak produceras i Haber-processen med hjälp av en lämplig katalysator. N₂ (g) + 3H₂ (g) ⇌ 2NH₃ (g) Följande diagram visar ammoniakutbytet vid olika temperaturer och tryck. [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM] Ett linjediagram med x-axeln "tryck (atmosfärer)" (25–600) och y-axeln "jämviktsandel ammoniak / %" (0–100). Fem kurvor visas, vardera märkt med en temperatur: 100 °C — högst kurva, nära 100 % vid högt tryck 200 °C — näst högst 300 °C — i mitten 400 °C — under mitten 500 °C — lägst kurva, ca 30–40 % vid högt tryck Alla kurvor stiger från vänster till höger (ökande utbyte med ökat tryck). Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vilket av följande påståenden är INTE sant? Påståenden att värdera: A Ett högre procentuellt utbyte av ammoniak kan uppnås vid högre tryck. B Ett högre procentuellt utbyte av ammoniak kan uppnås vid lägre temperatur. C En del av den bildade ammoniaken sönderdelas till vätgas och kväve. D Under rätt förhållanden av temperatur och tryck kan all vätgas och kväve omvandlas till ammoniak. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

I diagrammet erhölls kurva 1 genom sönderdelning av 100 cm³ av 1,0 mol/dm³ väteperoxidlösning med mangandioxid som katalysator. 2H₂O₂ → 2H₂O + O₂ [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM] Linjediagram med x-axeln "tid" och y-axeln "volym bildad syrgas". Kurva 1 stiger brant och planar sedan ut vid ett visst platå. Kurva 2 (ska identifieras) stiger brantare och planar ut vid ett högre platå än kurva 1. Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vilken förändring av de ursprungliga experimentförhållandena ger kurva 2? Påståenden att värdera: A tillsättning av lite 0,1 mol/dm³ väteperoxidlösning B sänkning av temperaturen C användning av en annan katalysator D användning av mindre mangandioxid Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Väte och klor reagerar och bildar väteklorid. H₂(g) + Cl₂(g) → 2HCl(g) ΔH = -92 kJ/mol De genomsnittliga bindningsenergierna för två av de inblandade bindningarna visas i tabellen. | Bindning | Bindningsenergi / kJ/mol | |---|---| | H–H | 436 | | Cl–Cl | 244 | Vad är bindningsenergin för en H–Cl-bindning? Påståenden att värdera: A 294 kJ/mol B 386 kJ/mol C 588 kJ/mol D 772 kJ/mol Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar tabellen, väljer den starkaste slutsatsen och motiverar med begrepp från Stella Kemi.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

I två separata experiment undersöktes reaktionen av kalciumkarbonat med ett överskott av utspädd saltsyra. Det kalciumkarbonat som användes i experiment 1 var finare krossat än det som användes i experiment 2. Under antagandet att alla andra betingelser var identiska i båda experimenten, vilken av följande grafer illustrerar bäst resultaten? [DIAGRAM – FYRA LINJEDIAGRAM] Fyra grafer märkta A, B, C, D. Vardera visar två kurvor märkta "1" (experiment 1) och "2" (experiment 2). Y-axel: "volym CO₂ / cm³". X-axel: "tid / s". Graf A: Kurva 2 når en högre platå än kurva 1, båda stiger brant. Graf B: Kurva 1 når en högre platå än kurva 2; kurva 1 stiger snabbare. Graf C: Kurva 1 stiger snabbare och planar på samma nivå som kurva 2. Graf D: Kurva 1 stiger snabbare men planar på en lägre nivå än kurva 2. Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. Påståenden att värdera: A Graf A B Graf B C Graf C D Graf D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Väteperoxidlösning sönderdelas katalytiskt av mangandioxid och bildar vatten och syrgas. Tre experiment genomfördes med en fast massa katalysator men med: (i) 50 cm³ av 2,0 mol/dm³ väteperoxid (ii) 100 cm³ av 1,0 mol/dm³ väteperoxid (iii) 100 cm³ av 2,0 mol/dm³ väteperoxid [DIAGRAM – LINJEDIAGRAM OCH TABELL] Linjediagram med x-axeln "tid" och y-axeln "total volym bildad syrgas". Tre kurvor X, Y, Z — X når det högsta platået, Y och Z lägre platåer. Nedanför: en tabell med 4 kolumner och 5 rader (rubrikrad + A–D) som kopplar kurvorna X, Y, Z till experimenten (i), (ii), (iii). Rad A: X=(i), Y=(ii), Z=(iii) Rad B: X=(i), Y=(iii), Z=(ii) Rad C: X=(iii), Y=(i), Z=(ii) Rad D: X=(iii), Y=(ii), Z=(i) Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib för grafen, SVG-tabell för data. Vilka av kurvorna X, Y och Z i diagrammet ovan motsvarar lösningarna (i), (ii) och (iii)? Påståenden att värdera: A rad A B rad B C rad C D rad D Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Ett diagram för energiförändringen vid en kemisk reaktion visas. [DIAGRAM – ENERGIPROFILDIAGRAM] Ett energiprofildiagram. Y-axel: "energi". Reaktanterna startar på en högre energinivå, produkterna slutar på en lägre energinivå. En pil pekar nedåt från reaktantnivån till produktnivån (exoterm). Rekommenderat renderingsverktyg: bildgenerator. För vilken reaktion/reaktioner är detta ett lämpligt diagram? 1 CH₄ + 2O₂ → CO₂ + 2H₂O 2 C₆H₁₂O₆ + 6O₂ → 6CO₂ + 6H₂O 3 2C + O₂ → 2CO Påståenden att värdera: A enbart 1 B 1 och 2 enbart C 1 och 3 enbart D 1, 2 och 3 Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

25 cm³ av 1,0 mol/dm³ saltsyra reagerar med överskott av ett fast ämne och producerar en gas. Diagrammet märkt "första experiment" visar volymen gas som produceras över tid. Diagrammen P och Q visar volymen gas producerad under olika förhållanden. [DIAGRAM – REAKTIONSHASTIGHETSGRAF] Linjediagram. Y-axeln: "gasvolym / cm³". X-axeln: "tid / s". Tre kurvor visas: "första experiment" (medelkurva — måttlig stigning som når ett platå); kurva P (brantare stigning som når ett högre platå); kurva Q (långsammare stigning som når ett lägre platå). Alla kurvor börjar i origo. Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib. Vilka förändringar i förhållanden ger diagrammen P och Q, om alla andra förhållanden hålls konstanta? Påståenden att värdera: A P använder en katalysator och Q har en lägre temperatur. B P använder 25 cm³ av mer koncentrerad syra och Q använder mindre bitar av det fasta ämnet. C P använder en högre temperatur och Q använder 25 cm³ av 0,5 mol/dm³ saltsyra. D P använder mindre bitar av det fasta ämnet och Q använder större bitar av det fasta ämnet. Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• visar mellanled, rimlig enhet och kontrollerar storleksordningen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs

Diagrammet visar energiprofilen för en kemisk reaktion. [DIAGRAM – ENERGIPROFILGRAF OCH TABELL] En energiprofilgraf: y-axeln märkt "energi", x-axeln märkt "reaktionens förlopp". Reaktanterna befinner sig på en låg energinivå (nere till vänster). Kurvan stiger till en topp (övergångstillstånd). Produkterna befinner sig på en högre energinivå än reaktanterna (uppe till höger — endotermisk reaktion). Två vertikala pilar är märkta: Eₐ (från reaktantnivån upp till toppen) och ΔH (från reaktantnivån upp till produktnivån). Båda pilarna pekar uppåt. Nedanför: en tabell med 4 kolumner och 5 rader (rubrikrad + A–D). Rubrik: | | tecken för Eₐ | tecken för ΔH | total energiförändring | Rad A: | - | - | exoterm | Rad B: | + | + | endoterm | Rad C: | - | + | endoterm | Rad D: | + | + | exoterm | Rekommenderat renderingsverktyg: matplotlib för grafen, SVG-tabell för data. Vad är den korrekta beskrivningen av reaktionen? Uppgift: Skriv ett öppet svar där du tolkar bilden eller modellen och förklarar sambandet steg för steg.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• tolkar alla relevanta värden, etiketter eller steg i visualiseringen
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

I "2 Mg + O₂ → 2 MgO" — hur många atomer av varje på båda sidor? Påståenden att värdera: A 2 Mg och 2 O båda sidor B 2 Mg vänster, 1 Mg höger C 1 O vänster, 2 O höger D Obalanserad Uppgift: Svara öppet. Välj, motivera och förklara varför svaret stöds av Stella Kemi.

Svar: A

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

Avgör vilka påståenden som håller. 1 Aktiveringsenergin, E_a, är den maximala energi som kolliderade partiklar måste ha för att reagera. 2 Under en endoterm reaktion tas termisk energi in från omgivningen, vilket leder till en temperatursänkning av omgivningen. 3 Bildandet av kemiska bindningar är en exoterm process. Påståenden att värdera: A 1 och 2 B 1 och 3 C 2 och 3 D 1, 2 och 3 Uppgift: Svara med ett öppet resonemang. Förklara ditt val och använd minst två relevanta kemibegrepp.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

Metan reagerar mycket långsamt med luft vid rumstemperatur. Om en övergångsmetall T tillsätts till metan-luftblandningen antänds metanet snabbt. En elev noterade några påståenden om observationen. I Tillsättning av T sänker aktiveringsenergin. II Tillsättning av T ökar entalpivärdet. III Tillsättning av T ökar reaktionshastigheten. IV Tillsättning av T sänker reaktanternas energi. Vilka påståenden är korrekta? Påståenden att värdera: A enbart I och II B enbart I och III C enbart II och III D alla ovanstående Uppgift: Svara med ett öppet resonemang. Förklara ditt val och använd minst två relevanta kemibegrepp.

Svar: Ett korrekt svar ska vara kemiskt rimligt och följa bedömningspunkterna.

Tankegång: Bedöm svaret efter om eleven identifierar vilket kemiskt samband som prövas; motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi; använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs; skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan.

• identifierar vilket kemiskt samband som prövas
• motiverar slutsatsen med ämnesbegrepp från Stella Kemi
• använder korrekta partiklar, joner eller reaktionsprodukter där det behövs
• skriver en avslutande mening som svarar direkt på frågan

En natriumatom har 11 positivt laddade protoner och 11 negativt laddade elektroner. När natriumatomen bildar en jon avger den en elektron. Vilken laddning får natriumjonen?

Svar: laddning +1

Tankegång: Natrium har 11 protoner. När atomen ger bort en elektron finns 10 elektroner kvar. 11 positiva laddningar och 10 negativa laddningar ger nettoladdningen +1.

En atom kan bli en jon. Vilket påstående beskriver bäst hur det sker?

Svar: En atom tar upp eller avger elektroner, så att antalet protoner och elektroner inte längre är lika.

Tankegång: En jon bildas när en atom får obalans mellan protoner och elektroner. Atomen blir positiv om den avger elektroner och negativ om den tar upp elektroner.

Hur bildas en positivt laddad jon?

Svar: Atomen ger bort elektroner.

Tankegång: En positiv jon bildas när atomen ger bort elektroner. Protonerna i kärnan ändras inte, men färre elektroner gör att jonen får positiv laddning.

Natriumjonen har laddning +1 och kloridjonen har laddning −1. Hur skrivs saltets formel?

Svar: NaCl — laddningarna +1 och −1 tar ut varandra, en jon mot en.

Tankegång: Na⁺ och Cl⁻ har lika stora men motsatta laddningar. En natriumjon och en kloridjon räcker därför för att saltet ska bli elektriskt neutralt: NaCl.

En atom med tre protoner lämnar ifrån sig en elektron. Hur ska den nya partikeln beskrivas?

Svar: Positiv jon med laddningen +1

Tankegång: Rätt svar är: Positiv jon med laddningen +1. En litiumatom som avger en elektron bildar en positiv jon med laddningen +1.

En atom med tolv protoner får tio elektroner runt kärnan efter jonbildning. Vilken laddning får den?

Svar: Två plusladdningar mer än minus

Tankegång: Rätt svar är: Två plusladdningar mer än minus. En magnesiumatom som avger två elektroner bildar en jon med laddningen +2.

En atom med nio protoner tar upp en extra elektron. Vilken beskrivning stämmer efter upptaget?

Svar: Negativ jon med laddningen -1

Tankegång: Rätt svar är: Negativ jon med laddningen -1. En fluoratom som tar upp en elektron bildar en fluoridjon med laddningen -1.

En syreatom tar upp två elektroner när den bildar jon. Vad visar laddningen efteråt?

Svar: Två extra negativa laddningar

Tankegång: Rätt svar är: Två extra negativa laddningar. En syreatom som tar upp två elektroner bildar en oxidjon med laddningen -2.

Ett fast ämne består av mycket många positiva och negativa joner i ett regelbundet mönster. Vad är bästa modellen?

Svar: Ett jonnät i en stor kristall

Tankegång: Rätt svar är: Ett jonnät i en stor kristall. En saltkristall består av joner som sitter bundna i ett regelbundet mönster.

En elev jämför metalliskt natrium med saltet i maten. Vilken slutsats följer av skillnaden?

Svar: Ämnena kan ha helt olika egenskaper

Tankegång: Rätt svar är: Ämnena kan ha helt olika egenskaper. Natriummetall har andra egenskaper än natriumklorid eftersom bindning och partiklar skiljer sig.

I en jämförelse ingår en gröngul giftig gas där atomerna sitter ihop två och två. Vilken partikeltyp avses?

Svar: Kloratomer bundna i par

Tankegång: Rätt svar är: Kloratomer bundna i par. Klorgas består av kloratomer som är bundna två och två.

En grupp vill undersöka om en vätska innehåller joner utan att smaka eller lukta på den. Vilket redskap passar?

Svar: Doppelektrod för ledningsförmåga

Tankegång: Rätt svar är: Doppelektrod för ledningsförmåga. En doppelektrod kan användas för att undersöka om en vätska leder ström och innehåller joner.

I ett försök jämförs kranvatten, rent behandlat vatten och behandlat vatten med salt. Varför behövs det rena provet?

Svar: Som kontroll med få lösta joner

Tankegång: Rätt svar är: Som kontroll med få lösta joner. Avjoniserat vatten används som jämförelseprov när man undersöker ledningsförmåga från joner.

Efter ett ledningsförsök får två grupper olika resultat för samma prov. Vilken kommentar är mest naturvetenskaplig?

Svar: Identifiera en möjlig påverkan på resultatet

Tankegång: Rätt svar är: Identifiera en möjlig påverkan på resultatet. En felkälla är något i genomförandet som kan ha påverkat resultatet.

Hur kan en giftig gas (Cl2) och en metall som exploderar i kontakt med vatten (Na) tillsammans bilda den ofarliga smaksättaren koksalt (NaCl)? Vilket alternativ förklarar förändringen i reaktivitet, giftighet och smak?

Svar: Na avger en elektron till Cl så att båda får fulla valensskal som joner. Jonbindningen gör NaCl till en ny kemisk förening med andra egenskaper än både metalliskt natrium och klorgas.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar sin elektron till klor, så Na blir Na+ och Cl blir Cl-. Jonerna hålls ihop av jonbindning i ett jongitter. Därför är NaCl inte samma sak som metalliskt natrium eller klorgas: det reagerar inte explosionsartat med vatten som Na, är inte klorgasens giftiga molekylform och kan smaka salt när joner löses i vatten på tungan. Svaret måste alltså förklara mer än bara 'exploderar inte'.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

En elev förklarar NaCl med att natrium har atomnummer 11 och klor atomnummer 17. Vilken förklaring visar rätt varför Na och Cl bildar jonbindning?

Svar: Natrium har 1 valenselektron och klor har 7. Natrium avger en elektron till klor, så Na+ och Cl- bildas och attraherar varandra.

Tankegång: Atomnumret anger protonantalet, men bindningen förklaras med valenselektroner. Na ger bort sin enda valenselektron, Cl tar upp den åttonde elektronen i yttersta skalet. De motsatt laddade jonerna hålls ihop av jonbindning.

Två reaktioner ger produkten NaCl. A: Na + Cl₂ → NaCl B: HCl + NaOH → NaCl + H₂O Vilken rad beskriver reaktionerna korrekt?

Svar: A är jonbildning/redox där elektroner flyttas; B är syra-bas/neutralisation där H+ och OH- bildar vatten.

Tankegång: I A avger natrium elektroner och klor tar upp elektroner så att Na+ och Cl- bildas och binds med jonbindning. I B neutraliserar H+ från syran OH- från basen och bildar vatten; Na+ och Cl- blir kvar som saltjoner. Samma produktnamn, NaCl, betyder inte att reaktionsmekanismen är samma.

Vilken rad visar korrekta neutrala formelenheter för Mg²⁺ med anjonerna Cl⁻, S²⁻, N³⁻, O²⁻ och F⁻?

Svar: MgCl₂, MgS, Mg₃N₂, MgO, MgF₂

Tankegång: En jonförening ska vara elektriskt neutral. Mg²⁺ behöver två Cl⁻ eller två F⁻: MgCl₂ och MgF₂. Med S²⁻ och O²⁻ räcker en av varje: MgS och MgO. Med N³⁻ behövs minsta gemensamma laddning 6: tre Mg²⁺ ger 6+ och två N³⁻ ger 6−, alltså Mg₃N₂.

Hur kan reaktiv natriummetall och giftig klorgas tillsammans bilda vanligt koksalt?

Svar: Natrium ger bort en elektron till klor. Då bildas Na+-joner och Cl--joner som hålls ihop av jonbindning och får nya egenskaper.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. När natrium ger bort sin valenselektron får natrium laddningen +1 och klor laddningen -1. Jonerna attraherar varandra och bildar ett joniskt salt, NaCl, med andra egenskaper än natriummetall och klorgas.

Magnesium bildar Mg2+-joner och syre bildar O2--joner. Vilken formel får jonföreningen mellan magnesium och syre?

Svar: MgO

Tankegång: En Mg2+-jon och en O2--jon har lika stora men motsatta laddningar. De tar ut varandra i förhållandet 1:1, därför blir formeln MgO. Man skriver inte Mg2O2 när laddningarna redan balanseras av en jon av varje sort.

Natrium reagerar med klor och bildar koksalt, NaCl. En elev skriver: "Na och Cl bildar en neutral molekyl." Vad behöver rättas i modellen?

Svar: NaCl är en jonförening: Na avger en elektron till Cl så att Na+ och Cl- bildas och hålls ihop av jonbindning.

Tankegång: Natrium är en metall som avger sin valenselektron och blir Na+. Klor tar upp elektronen och blir Cl-. Det bildas inte en enskild molekyl med delade elektroner, utan en jonförening där positiva och negativa joner attraherar varandra.

I en Bohr-modelluppgift ska du avgöra vilka av formlerna MgS, Mg2O, Mg3N2, Mg3Al2, Mg2F och MgF2 som är möjliga när magnesium har två valenselektroner och bildar Mg2+. Vilken rad stämmer bäst med laddningsbalans och oktettregeln enligt uppgiften?

Svar: Möjliga: MgS, Mg3N2, Mg3Al2 och MgF2. Omöjliga: Mg2O och Mg2F.

Tankegång: Mg har två valenselektroner och blir Mg2+. En jon med laddning 2- kan balansera en Mg2+ i förhållandet 1:1, därför fungerar MgS. En jon med laddning 3- kräver tre Mg2+ mot två 3--joner, därför fungerar Mg3N2. En jon med laddning 1- kräver två sådana joner per Mg2+, därför fungerar MgF2 medan Mg2F inte balanserar laddningarna. Mg2O passar inte råuppgiftens oktett-/laddningsbalans. Råkortets facit räknar även Mg3Al2 som möjlig i just denna Bohr-modelluppgift, även om den är ovanlig.

Vilka produkter bildas när natriumhydroxid, NaOH, neutraliserar saltsyra, HCl?

Svar: NaCl och H2O

Tankegång: Neutralisation betyder att en syra och en bas reagerar och bildar salt och vatten. För NaOH + HCl blir saltet natriumklorid, NaCl, och vatten, H2O.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Natrium är en mycket reaktiv metall och klor är en giftig gas. Ändå är natriumklorid, NaCl, vanligt koksalt. Vilken förklaring beskriver bäst hur NaCl bildas och varför egenskaperna blir annorlunda?

Svar: Natrium lämnar en elektron till klor. Då bildas Na+ och Cl-, som dras till varandra i ett jonkristallgitter med andra egenskaper än ämnena från början.

Tankegång: När Na och Cl reagerar sker en kemisk förändring. Natrium avger en elektron och blir Na+. Klor tar upp elektronen och blir Cl-. Jonerna hålls ihop av elektrostatisk attraktion i ett jonkristallgitter. Därför har NaCl andra egenskaper än metalliskt natrium och klorgas.

Natrium exploderar lätt i vatten och klorgas är giftig. Ändå kan natrium och klor bilda koksalt, NaCl. Vilken förklaring stämmer bäst?

Svar: Natrium ger en elektron till klor; Na+ och Cl- binds med jonbindning och saltet får andra egenskaper än grundämnena.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och bildar Na+ när elektronen lämnas över. Klor tar upp elektronen och bildar Cl-. De motsatt laddade jonerna attraherar varandra i en jonbindning. NaCl är därför en ny kemisk förening med andra egenskaper än natriummetall och klorgas.

Magnesium bildar jonen Mg2+. Svavel bildar S2-, syre O2-, kväve N3-, fluor F- och aluminium Al3+. Vilken rad innehåller bara möjliga jonföreningar med magnesium?

Svar: MgS, Mg3N2 och MgF2

Tankegång: En jonförening måste vara elektriskt neutral. MgS fungerar eftersom +2 och -2 tar ut varandra. Mg3N2 fungerar eftersom 3 gånger +2 och 2 gånger -3 ger 0. MgF2 fungerar eftersom +2 och två F- ger 0. Mg2O och Mg2F får inte laddningsbalans, och Mg3Al2 är inte en jonförening mellan metall och icke-metall eftersom både Mg och Al är metaller.

En atom kan bli en jon. Vilket påstående beskriver bäst hur det sker?

Svar: En atom tar upp eller avger elektroner, så att antalet protoner och elektroner inte längre är lika.

Tankegång: En jon bildas när en atom får obalans mellan protoner och elektroner. Atomen blir positiv om den avger elektroner och negativ om den tar upp elektroner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium bildar jonen Mg2+. Svavel bildar S2-, syre bildar O2- och fluor bildar F-. Vilken rad visar rätt bedömning av formlerna MgS, Mg2O och MgF2?

Svar: MgS är möjlig, Mg2O är inte möjlig, MgF2 är möjlig.

Tankegång: Mg2+ och S2- tar ut varandra i förhållandet 1:1, alltså MgS. Mg2+ och O2- ger MgO, inte Mg2O. Fluorid är F-, så två fluoridjoner behövs för en Mg2+-jon: MgF2.

Hur kan natrium (Na), en mycket reaktiv metall, och klorgas (Cl2), en giftig gas, tillsammans bilda koksalt (NaCl) med helt andra egenskaper?

Svar: Natrium ger bort en elektron till klor. Då bildas Na+ och Cl- som attraherar varandra med jonbindning och bildar en ny jonförening med andra egenskaper än grundämnena.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor behöver en elektron för fullt yttersta skal. När natrium lämnar över elektronen blir natrium en positiv jon och klor en negativ jon. Jonerna dras till varandra och bildar NaCl, en ny jonförening med andra egenskaper än natrium och klorgas.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium står i grupp 2 och bildar jonen Mg2+. Vilken rad visar tre rimliga formler för föreningar med magnesium?

Svar: MgS, Mg3N2 och MgF2.

Tankegång: Magnesium avger två elektroner och blir Mg2+. Sulfidjonen är S2-, så MgS blir neutralt. Nitridjonen är N3-, så 3 Mg2+ och 2 N3- ger Mg3N2. Fluoridjonen är F-, så två fluoridjoner behövs per magnesiumjon: MgF2.

Vilken förklaring beskriver hela kedjan när natrium och klor bildar natriumklorid?

Svar: Natrium har 1 valenselektron och klor 7; natrium lämnar över elektronen till klor; Na+ och Cl- får fulla valensskal; jonerna hålls ihop av jonbindning.

Tankegång: Full förklaring kräver både elektronöverföring och bindningen efteråt. Natrium avger sin valenselektron till klor. Då bildas Na+ och Cl- med fulla valensskal. De motsatt laddade jonerna attraheras och hålls ihop av jonbindning.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium (Mg) står i grupp 2. Vilken rad ger korrekta formler för föreningarna mellan magnesium och svavel (S), fluor (F) respektive kväve (N)?

Svar: MgS, MgF2 och Mg3N2

Tankegång: Magnesium avger två valenselektroner och blir Mg2+. Svavel tar upp två och blir S2-, så Mg och S parar 1:1 till MgS. Fluor behöver bara en elektron (F-), så två F per Mg ger MgF2. Kväve behöver tre (N3-), och då krävs tre Mg2+ och två N3- för att laddningarna ska gå jämnt ut: Mg3N2.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium (Mg) har 2 valenselektroner. Fluor (F) saknar 1 elektron för fullt yttre skal. Vilken formel får föreningen som bildas, och varför?

Svar: MgF2 — magnesium ger 2 elektroner totalt, en till varje fluoratom, så 2 fluoratomer behövs

Tankegång: Magnesium vill av med sina 2 valenselektroner och bildar Mg2+. Varje fluoratom behöver bara 1 elektron för att få fullt valensskal och bildar F-. För att laddningarna ska balansera krävs 2 fluoridjoner per magnesiumjon. Formeln blir MgF2.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium (Mg) bildar Mg2+. Vilka av följande sex formler är möjliga jonföreningar utifrån laddningsbalans: MgS, Mg2O, Mg3N2, MgF2, Mg3Al2, Mg2F?

Svar: MgS, Mg3N2 och MgF2

Tankegång: Mg bildar Mg2+. Svavel bildar S2-, så MgS blir neutralt. Kväve bildar N3-, så tre Mg2+ (+6) balanserar två N3- (-6): Mg3N2. Fluor bildar F-, så två F- behövs per Mg2+: MgF2. Mg2O är fel eftersom Mg2+ och O2- balanserar 1:1 som MgO. Mg3Al2 är inte en jonförening mellan metall och icke-metall. Mg2F har fel laddningsbalans; rätt med fluor är MgF2.

Ett ämne har hög smältpunkt, leder INTE elektrisk ström i fast form, men leder ström när det är upplöst i vatten. Vilken typ av ämne är det troligen?

Svar: En jonförening

Tankegång: I fast form sitter jonerna i en jonförening fast i ett kristallmönster och kan inte röra sig — därför leder fast NaCl inte ström. När föreningen löses i vatten frigörs jonerna och kan transportera laddning, så lösningen leder ström. Den höga smältpunkten beror på de starka jonbindningarna i kristallen. Kovalenta ämnen leder inte ström alls; metaller leder ström även i fast form.

Ett ämne har hög smältpunkt, leder inte ström i fast form men leder ström när det löses i vatten. Vilken typ av ämne är det?

Svar: En jonförening

Tankegång: I en jonförening sitter jonerna i ett fast kristallmönster vid rumstemperatur och kan därför inte röra sig — fast form leder inte ström. När jonföreningen löses i vatten frigörs jonerna och kan transportera laddning, så lösningen leder ström. Höga smältpunkter är typiskt för jonföreningar. Kovalenta föreningar leder normalt inte ström alls (varken fasta eller lösta), och rena metaller leder ström även i fast form.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Natrium (Na) och klor (Cl) reagerar och bildar koksalt, natriumklorid (NaCl). Vilket svar förklarar både hur bindningen bildas och varför NaCl har andra egenskaper än natrium och klorgas?

Svar: Natrium avger en elektron till klor, så Na+ och Cl- bildas och binds i ett joniskt kristallgitter; den nya föreningen får andra egenskaper än grundämnena

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. När natrium lämnar över sin elektron till klor bildas Na+ och Cl-. De motsatt laddade jonerna attraheras och bygger upp ett stabilt joniskt kristallgitter. Eftersom atomerna nu ingår i en ny kemisk förening får ämnet andra egenskaper än grundämnena natriummetall och klorgas.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium (Mg) har 2 valenselektroner. Vilken av följande föreningar är INTE möjlig att bilda om varje atom ska få fullt valensskal genom jonbildning?

Svar: Mg2O

Tankegång: Mg avger 2 elektroner och bildar Mg2+. För laddningsbalans behöver totalladdningen vara 0. MgS: Mg2+ + S2- balanserar (S tar 2 e-). MgF2: Mg2+ + 2 F- balanserar (varje F tar 1 e-, totalt 2). Mg3N2: 3 Mg2+ ger +6, 2 N3- ger -6, balanserat. Mg2O skulle kräva att 2 Mg avger 4 elektroner till 1 O, men O tar bara 2 elektroner (blir O2-). Korrekt formel för magnesiumoxid är MgO.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Hur många valenselektroner har en natriumatom (Na, grupp 1) och en kloratom (Cl, grupp 17)?

Svar: Na har 1 valenselektron och Cl har 7 valenselektroner

Tankegång: Antal valenselektroner motsvarar gruppnumret för huvudgrupperna. Natrium står i grupp 1 och har 1 valenselektron. Klor står i grupp 17 och har 7 valenselektroner. När Na och Cl reagerar lämnar Na sin enda valenselektron till Cl så att båda får fulla yttersta skal.

Lina undersöker jonbindningar och vet att natrium och klor reagerar med varandra. Natrium har atomnummer 11 och tillhör grupp 1, klor har atomnummer 17 och tillhör grupp 17. Vilket påstående beskriver korrekt vad som händer när de bildar natriumklorid?

Svar: Natrium avger en elektron till klor; båda bildar joner med fulla valensskal.

Tankegång: Natrium har en valenselektron och klor har sju. Natrium lämnar över sin elektron till klor så att båda får fulla valensskal och bildar joner.

Magnesium (Mg, grupp 2) avger två valenselektroner och kan reagera med svavel (S, grupp 16), syre (O, grupp 16) och fluor (F, grupp 17). Vilket alternativ visar tre formler som alla balanserar antalet avgivna och mottagna elektroner?

Svar: MgS, MgO och MgF2

Tankegång: Magnesium avger 2 elektroner och bildar Mg2+. Svavel och syre tar emot 2 elektroner var, så en magnesiumjon räcker för att balansera en sulfidjon eller oxidjon: MgS och MgO. Fluor tar emot 1 elektron, så magnesiums två elektroner behöver tas emot av två fluoridjoner: MgF2. Formler som Mg2O eller Mg2F visar att antalet avgivna och mottagna elektroner inte har balanserats korrekt.

Varför har klorgas, Cl₂, och kloridjoner, Cl⁻, olika egenskaper?

Svar: De har olika partikeltyp och elektronstruktur.

Tankegång: Klorgas består av kloratomer bundna två och två i Cl₂-molekyler, medan kloridjoner är negativt laddade joner. Stella beskriver att grundämnen kan få helt olika egenskaper när de är i form av atomer, molekyler eller joner.

Hur många elektroner har en vätejon, H⁺?

Svar: Inga elektroner

Tankegång: En väteatom har en elektron. När den avger elektronen bildas H⁺. Vätejonen saknar alltså elektroner och består bara av en atomkärna med en proton.

Varför kan en saltlösning leda elektrisk ström?

Svar: Det finns lösta joner som kan leda ström genom vattnet.

Tankegång: När salt löses i vatten delar saltet upp sig i joner. Jonerna gör att elektrisk ström kan ledas genom vattnet.

Kalium har atomnummer 19 och bildar jonen K⁺. Vilken elektronfördelning får kaliumjonen?

Svar: 2,8,8

Tankegång: En neutral kaliumatom har 19 elektroner, fördelade 2,8,8,1. När kalium bildar K⁺ avger den yttersta elektronen. Då finns 18 elektroner kvar och elektronfördelningen blir 2,8,8.

Varför har många jonföreningar höga smältpunkter?

Svar: Bindningarna mellan positiva och negativa joner är starka.

Tankegång: Positiva och negativa joner dras till varandra. Bindningarna i jonföreningar är starka, och det krävs mycket energi för att bryta dem. Därför har många salter höga smältpunkter.

En neutral jonförening har formeln AB₂. Varje B-jon har laddningen −1. Vilken laddning måste A-jonen ha?

Svar: +2

Tankegång: Två B-joner med laddningen −1 ger tillsammans −2. För att föreningen ska vara neutral måste A-jonen därför ha laddningen +2.

En partikel har 17 protoner och 18 elektroner. Vilken jon är partikeln?

Svar: Cl⁻

Tankegång: Atomnummer 17 betyder klor eftersom antalet protoner avgör grundämnet. Partikeln har en elektron mer än protoner, så laddningen blir −1 och jonen skrivs Cl⁻.

En aluminiumatom har elektronfördelningen 2,8,3 och avger 3 elektroner. Vilken jon bildas?

Svar: Al³⁺ med elektronfördelningen 2,8

Tankegång: Aluminiumatomen har tre elektroner i yttersta skalet. När den avger 3 elektroner blir laddningen +3 och de 10 elektroner som är kvar är fördelade 2,8. Därför bildas Al³⁺.

Vad händer på jonnivå när natriumklorid löses i vatten, till exempel i soppa?

Svar: Natriumklorid delas upp i Na⁺-joner och Cl⁻-joner.

Tankegång: När natriumklorid löses i vatten delas saltet upp i positiva natriumjoner och negativa kloridjoner. Det är fortfarande joner i lösningen, inte klorgas eller fria protoner.

Varför är en atom normalt oladdad?

Svar: Den har lika många protoner som elektroner.

Tankegång: Protoner har positiv laddning och elektroner har negativ laddning. I en oladdad atom finns lika många protoner som elektroner, så laddningarna tar ut varandra.

Vilken formel får en järnoxid som består av Fe³⁺-joner och O²⁻-joner?

Svar: Fe₂O₃

Tankegång: Två Fe³⁺-joner ger tillsammans +6. Tre O²⁻-joner ger tillsammans −6. Då blir föreningen neutral och formeln skrivs Fe₂O₃.

Varför bildar natrium oftast Na⁺ medan magnesium oftast bildar Mg²⁺?

Svar: De har olika många valenselektroner att avge.

Tankegång: Natrium är en alkalimetall med en valenselektron och bildar därför ofta +1-joner. Magnesium är en alkalisk jordartsmetall med två valenselektroner och bildar därför ofta +2-joner.

En kalciumjon, Ca²⁺, har 20 protoner. Hur många elektroner har jonen?

Svar: 18

Tankegång: En jon med laddningen +2 har två färre elektroner än protoner. Kalciumjonen har 20 protoner, så den har 20 − 2 = 18 elektroner.

Varför leder en sockerlösning inte elektrisk ström på samma sätt som en saltlösning?

Svar: Sockermolekyler är inte joner.

Tankegång: I en saltlösning delas saltet upp i joner, och joner kan leda ström genom vattnet. Socker löser sig som sockermolekyler, inte som joner, så lösningen leder inte ström på samma sätt.

Vilken formel får en jonförening av K⁺ och O²⁻?

Svar: K₂O

Tankegång: Två K⁺-joner ger tillsammans +2. En O²⁻-jon ger −2. Laddningarna tar då ut varandra, så formeln skrivs K₂O.

En partikel har 26 protoner och 23 elektroner. Vilken jon är den?

Svar: Fe³⁺

Tankegång: 26 protoner betyder järn. Partikeln har 3 färre elektroner än protoner, så nettoladdningen blir +3. Därför är jonen Fe³⁺.

Vilket alternativ är inte en enskild jon?

Svar: NaCl

Tankegång: Na⁺, Cl⁻ och Mg²⁺ är enskilda joner. NaCl är däremot en jonförening, alltså ett salt som består av många natriumjoner och kloridjoner tillsammans.

Hur många Cl⁻-joner behövs per Ca²⁺-jon i kalciumklorid?

Svar: 2

Tankegång: Kalciumjonen Ca²⁺ har laddningen +2. Varje kloridjon Cl⁻ har laddningen −1. Det behövs därför två kloridjoner för att ta ut laddningen hos en kalciumjon, och formeln blir CaCl₂.

Vilken formel får litiumoxid som bildas av Li⁺ och O²⁻?

Svar: Li₂O

Tankegång: Litiumjonen Li⁺ har laddningen +1 och oxidjonen O²⁻ har laddningen −2. Två litiumjoner behövs för att balansera en oxidjon: 2 · (+1) + (−2) = 0. Därför skrivs litiumoxid Li₂O.

Yusuf läser att natrium (Na) och klor (Cl) tillsammans bildar koksalt (NaCl). Vilket alternativ beskriver bildningen i tre korrekta led?

Svar: Led 1: Na har 1 valenselektron, Cl har 7. Led 2: Na ger sin elektron till Cl → Na⁺ och Cl⁻. Led 3: De motsatt laddade jonerna attraheras av jonbindning.

Tankegång: Natrium har 1 valenselektron och klor 7; båda strävar efter ädelgasstruktur (8 valenselektroner). Na ger ifrån sig sin enda valenselektron och blir Na⁺ (katjon). Cl tar emot elektronen och blir Cl⁻ (anjon). De motsatt laddade jonerna attraherar varandra elektrostatiskt — det är jonbindningen — och bildar en stabil saltkristall. Båda atomerna ger INTE elektroner; det är ett enkelriktat utbyte: Na ger, Cl tar.

Aisha studerar ett vattenverk där råvattnet passerar fyra steg i ordning: sedimentering, flockning, filtrering och klorering. Vilket steg är avgörande för att döda sjukdomsframkallande bakterier?

Svar: Klorering

Tankegång: Klorering är desinfektionssteget — klor reagerar med bakterier och virus och dödar dem. Sedimentering låter tunga partiklar sjunka, flockning klumpar ihop små föroreningar med t.ex. aluminiumsulfat, filtrering tar bort partiklar via sandfilter — men ingen av dessa tre dödar mikroorganismer pålitligt. Därför avslutas vattenreningen med klorering innan vattnet skickas ut i ledningsnätet.