Cellandning och fotosyntes

Vad heter processen där växter bildar glukos med hjälp av solljus?

Svar: Fotosyntes

Vilken gas tar växter upp från luften vid fotosyntes?

Svar: Koldioxid (CO₂)

Vilka restprodukter bildas vid cellandning förutom energi?

Svar: Koldioxid och vatten

Vilken molekylformel har glukos?

Svar: C₆H₁₂O₆

Vad kallas det kretslopp där kol cirkulerar mellan luft, organismer och mark?

Svar: Kolets kretslopp

Förklara skillnaden mellan den naturliga växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten.

Svar: Den naturliga växthuseffekten håller jorden tillräckligt varm för att liv ska finnas. Den förstärkta växthuseffekten beror på att ökade utsläpp av växthusgaser som CO₂, metan och N₂O höjer temperaturen utöver den naturliga nivån.

Biobränsle som E85 räknas som förnybart trots att det avger koldioxid vid förbränning. Förklara varför.

Svar: Växterna som används till biobränsle tog upp koldioxid under sin tillväxt. Vid förbränning släpps samma mängd CO₂ ut igen, så nettoutsläppet är nära noll till skillnad från fossila bränslen.

Beskriv det kemiska sambandet mellan cellandning och fotosyntes.

Svar: Fotosyntesen bildar glukos och syrgas av koldioxid, vatten och ljusenergi. Cellandningen gör det motsatta: bryter ned glukos med syrgas och frigör koldioxid, vatten och energi. De två processerna ingår i ett kretslopp.

En grans biomassa består till största delen av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som bildar granens kolföreningar?

Svar: B: Vattnet och luften

Tankegång: Fotosyntes: CO2 från luften + H2O från marken/vatten -> glukos. Solen ger energi men inte atomerna.

Fotosyntes och cellandning är två kemiska reaktioner. Vilket påstående om när de sker är korrekt?

Svar: C: Fotosyntes sker bara i ljus; cellandning sker hela tiden

Tankegång: Cellandning pågår dygnet runt. Fotosyntes kräver ljus eftersom klorofyll absorberar ljusenergi.

En växt placeras i ett slutet genomskinligt kärl med koldioxidmätare. Under dagen sjunker CO₂-halten och på natten stiger den. Vilken förklaring är mest korrekt?

Svar: A: Dagtid dominerar fotosyntesen som förbrukar CO₂, medan cellandningen pågår dygnet runt och på natten är den enda aktiva processen som frigör CO₂

Tankegång: Cellandning pågår dygnet runt. Dagtid överväger fotosyntesens CO₂-förbrukning. Nattetid sker ingen fotosyntes, så enbart cellandning frigör CO₂. B är fel: cellandning sker även dagtid.

Sverige vill minska nettoutsläppen av växthusgaser. Vilken åtgärd ger störst nettominskning om man beaktar hela livscykeln?

Svar: C: Kombinera övergång till biobränsle med effektivare markanvändning så att varken matproduktion eller skogsarealer minskar

Tankegång: A bortser från att odling av biobränsleråvara kan konkurrera med matproduktion och orsaka skogsavverkning. B ignorerar indirekta utsläpp. D är fel: CO₂ och N₂O är också växthusgaser. C beaktar hela systemet.

Mikael håller på med ett laborationsprotokoll om cellandning. Han vet att glukos bryts ner tillsammans med syrgas i celler och att energi frigörs. Han undrar vilka slutprodukter som bildas i reaktionen.

Svar: Koldioxid och vatten

Tankegång: Vid cellandning reagerar glukos med syrgas. Kolatomerna hamnar i koldioxid och väteatomerna tillsammans med syre bildar vatten, samtidigt som energi frigörs.

Vilket påstående beskriver bäst hur cellandning kan jämföras med förbränning?

Svar: Cellandning är en form av förbränning som kan ske i kroppen vid låg temperatur.

Tankegång: Stella beskriver att glukos reagerar med syre i cellandningen, att energi frigörs och att reaktionen bildar koldioxid och vatten. Det kan beskrivas som en sorts förbränning, men den sker vid låg temperatur i kroppen.

Elena läser om kolets kretslopp och förstår att kolatomer ständigt återanvänds. En kolatom som andas ut av ett djur kan senare hamna i en växt. Vilken kemisk reaktion i växten tar upp koldioxid och binder in kolatomen i en ny organisk molekyl?

Svar: Fotosyntesen

Tankegång: Fotosyntesen tar upp koldioxid från luften. Kolet i koldioxiden byggs in i glukos och andra organiska ämnen i växten.

Yusuf diskuterar biobränslen med sin pappa och hävdar att biobränslen inte ger förstärkt växthuseffekt. Pappan frågar varför. Vilket påstående ger den korrekta förklaringen?

Svar: Biobränslen frigör koldioxid som växten nyligen bundit — inte fossil koldioxid.

Tankegång: Biobränslen kommer från växter som nyligen tagit upp koldioxid via fotosyntes. När de förbränns återförs samma korta kretsloppskol, inte fossilt kol som varit bundet i miljontals år.

Nils läser om kolets kretslopp och undrar vad som händer med kolatomerna när ett djur dör. Hans kemilärare berättar att nedbrytare spelar en viktig roll. Vilket påstående beskriver korrekt nedbrytarnas funktion i kolets kretslopp?

Svar: Nedbrytare bryter ner döda djur och växter och frigör kolatomer som koldioxid tillbaka till luften.

Tankegång: Nedbrytare bryter ner dött organiskt material. Då frigörs kol från växter och djur, ofta som koldioxid, tillbaka till kolets kretslopp.

Vilket påstående om biobränslen stämmer med Stella?

Svar: Biobränslen tillverkas av växter eller djur och kan användas som alternativ till fossila bränslen.

Tankegång: Stella beskriver att biobränslen är tillverkade av växter eller djur och kan användas som alternativ till fossila bränslen. Källan säger också att de inte kan användas snabbare än växter hinner växa upp och återbildas.

Biodiesel är ett alternativt bränsle som framställs från vegetabilisk olja. Även om koldioxid frigörs vid förbränning av biodiesel anses det inte ge en förstärkt växthuseffekt. Vad är grunden för detta påstående?

Svar: Växter absorberar koldioxid under fotosyntes.

Tankegång: Stella säger på s. 149: 'När biobränslen förbränns släpps lika mycket koldioxid ut som om växterna och djuren skulle vara kvar i naturen och brytas ner av nedbrytare. Därför påverkar inte förbränning av biobränslen kolets kretslopp och det ger ingen förstärkt växthuseffekt.' Den koldioxid som frigörs vid förbränning motsvarar i princip den som växterna har tagit upp via fotosyntesen.

Etanol kan blandas in i bensin. När räknas etanolen enligt Stella som ett förnybart bränsle?

Svar: När etanolen framställs genom jäsning av socker.

Tankegång: Stella anger att etanol används som biobränsle genom att blandas in i bensin. Om etanolen framställs genom jäsning av socker är den ett förnybart bränsle, medan etanol från råolja inte är förnybar.

Vilka påståenden om etanol stöds av Stella? 1 Etanol som framställs genom jäsning av socker är ett förnybart bränsle. 2 Etanol som framställs från råolja är ett förnybart bränsle.

Svar: enbart 1

Tankegång: Stella beskriver att etanol som framställs genom jäsning av socker är ett förnybart bränsle. Samma avsnitt säger att etanol som framställs från råolja är icke förnybar. Därför är bara påstående 1 korrekt.

Noor jämför kolhydrater, fetter och proteiner från en lunch. Vilken slutsats passar kemiskt?

Svar: De innehåller kol och räknas som organiska föreningar i kroppen

Tankegång: Rätt svar är: De innehåller kol och räknas som organiska föreningar i kroppen. Organiska föreningar i livets kemi innehåller kol.

Aisha markerar var energin från glukos blir användbar i en djurcell. Vilken markering är bäst?

Svar: Mitokondrien, där energi frigörs vid cellandning

Tankegång: Rätt svar är: Mitokondrien, där energi frigörs vid cellandning. I mitokondrien frigörs energi i cellandningen.

Liam ska balansera C6H12O6 + O2 -> CO2 + H2O. Vilken uppsättning koefficienter stämmer?

Svar: 1 glukos, 6 syrgas, 6 koldioxid, 6 vatten

Tankegång: Rätt svar är: 1 glukos, 6 syrgas, 6 koldioxid, 6 vatten. Cellandningens formel balanseras med 6 O2, 6 CO2 och 6 H2O per glukos.

Sara jämför kol från olja med kol från en nyvuxen växt. Varför rubbar oljan kolets kretslopp mer?

Svar: Gammalt bundet kol släpps ut mycket snabbare än nytt hinner bindas

Tankegång: Rätt svar är: Gammalt bundet kol släpps ut mycket snabbare än nytt hinner bindas. Fossila bränslen förändrar kolets kretslopp genom snabbt utsläpp av gammalt kol.

Elena hör att all växthuseffekt är skadlig. Vilket motargument är kemiskt rimligt?

Svar: En naturlig mängd gaser håller kvar värme så medeltemperaturen blir högre

Tankegång: Rätt svar är: En naturlig mängd gaser håller kvar värme så medeltemperaturen blir högre. Den naturliga växthuseffekten håller kvar värme och gör jorden varmare.

Yusuf tolkar en graf där koldioxidhalten ökar efter mer fossil förbränning. Vilken följd är mest rimlig?

Svar: Mer värmestrålning fångas upp och medeltemperaturen kan öka i systemet

Tankegång: Rätt svar är: Mer värmestrålning fångas upp och medeltemperaturen kan öka i systemet. Ökad halt av växthusgaser kan ge förstärkt växthuseffekt.

Mikael ska markera gaser som kan fånga upp värmestrålning i atmosfären. Vilken rad passar bäst?

Svar: Koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid

Tankegång: Rätt svar är: Koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid. Koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid är exempel på växthusgaser.

Hira undersöker läckage vid fossilgasutvinning. Varför är metanläckage ett klimatproblem?

Svar: Metan är en kraftig växthusgas som senare kan bli koldioxid och vatten

Tankegång: Rätt svar är: Metan är en kraftig växthusgas som senare kan bli koldioxid och vatten. Metan är en kraftig växthusgas och kan bilda koldioxid och vatten.

Nils vill byta en panna till flis från nyplanterad skog. Vilket villkor måste ingå i hans klimatresonemang?

Svar: Bränslet ska inte användas snabbare än växtmaterial hinner återbildas

Tankegång: Rätt svar är: Bränslet ska inte användas snabbare än växtmaterial hinner återbildas. Biobränslen kräver återväxt i takt med användningen för att inte öka koldioxidhalten.

Emma sorterar fyra förnybara bränsleförslag efter råvara. Vilken koppling är mest rimlig?

Svar: Biogas kan bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre

Tankegång: Rätt svar är: Biogas kan bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre. Biogas, biodiesel, etanol och metanol kan ha olika biologiska råvaror.

Vilket svar beskriver bäst två egenskaper som gör tunntarmen väl anpassad för att ta upp näringsämnen från maten?

Svar: Tunntarmen har tarmludd som ger stor yta och tunna väggar med många kapillärer där näringsämnen snabbt kan gå över till blodet.

Tankegång: Frågan gäller hur tunntarmen är byggd. Tarmludd ger mycket stor kontaktyta, och tunna väggar med kapillärer gör att näringsämnen kan passera in i blodet. Spjälkning och cellandning är andra processer och svarar inte på anpassningsfrågan.

Vilket svar anger två tydliga skillnader mellan växtceller och djurceller och förklarar funktionen hos varje skillnad?

Svar: Växtceller har cellvägg som ger stadga och form samt kloroplaster där fotosyntesen sker; djurceller saknar båda.

Tankegång: Både växt- och djurceller har bland annat cellmembran och cellkärna. Rätt svar måste namnge två strukturer som växtcellen har och djurcellen saknar, och ange funktion för varje: cellväggen ger stadga/form och kloroplasterna utför fotosyntes.

Vilka påståenden om en grön växt är korrekta?

Svar: Fotosyntes sker bara när det finns ljus, medan cellandning sker både i ljus och mörker.

Tankegång: Fotosyntesen kräver ljusenergi och sker därför bara när det är ljust. Cellandning frigör energi ur glukos och sker i levande celler både dag och natt, även i växtceller.

Vilken rad nämner EN struktur som finns i både växt- och djurceller och TVÅ strukturer som endast finns i växtceller?

Svar: Både: mitokondrier. Endast växt: kloroplaster och cellvägg.

Tankegång: Mitokondrier finns i både växt- och djurceller och används vid cellandning. Kloroplaster och cellvägg är växtcellstrukturer som djurceller saknar. Alice svarade i januari att djurceller inte har mitokondrier, vilket är just det faktafelet frågan tränar bort.

En grön växt står först i starkt ljus och sedan i mörker. Vilken rad beskriver rätt vilka processer som sker?

Svar: I ljus sker både fotosyntes och cellandning. I mörker sker cellandning men inte fotosyntes.

Tankegång: Fotosyntes kräver ljusenergi och sker därför bara när växten har ljus. Cellandning sker hela tiden i växtens celler eftersom cellerna behöver frigöra energi ur glukos. Därför sker båda processerna i ljus, men i mörker fortsätter bara cellandningen.

Vilken rad skiljer rätt mellan växtceller och djurceller?

Svar: Växtceller har kloroplaster och cellvägg; både växtceller och djurceller har mitokondrier.

Tankegång: Kloroplaster och cellvägg är typiska för växtceller. Mitokondrier är däremot inte unika för djurceller. Både växtceller och djurceller använder mitokondrier för cellandning, där energi frigörs ur glukos.

Vilken skillnad i uppbyggnad finns mellan en växtcell och en djurcell?

Svar: Växtceller har cellvägg och kloroplaster, vilket djurceller saknar.

Tankegång: Både växtceller och djurceller har cellmembran, cellkärna och mitokondrier. Växtceller skiljer sig genom att de har cellvägg, kloroplaster och ofta en stor vakuol.

En grön växt står i ett fönster under dagen och i mörker på natten. När sker fotosyntes och när sker cellandning i växten?

Svar: Fotosyntes sker när det är ljust; cellandning sker både när det är ljust och när det är mörkt.

Tankegång: Fotosyntes kräver ljusenergi och kan därför bara ske när det är ljust. Cellandning är cellernas sätt att frigöra energi ur glukos och pågår hela tiden i levande växtceller.

Vilka två verkliga byggnadsskillnader finns mellan en växtcell och en djurcell?

Svar: Växtceller har cellvägg och kloroplaster; djurceller saknar båda.

Tankegång: Formen kan påverkas av cellväggen, men den säkra biologiska skillnaden är strukturerna: växtcellen har cellvägg och kloroplaster, medan djurcellen inte har dem. Båda celltyperna har bland annat cellmembran och cellkärna.

En grön växt står först i solljus och sedan i mörker. Vilket påstående stämmer om fotosyntes och cellandning?

Svar: Fotosyntes sker bara när det finns ljus, men cellandning sker både i ljus och mörker.

Tankegång: Fotosyntesen kräver ljusenergi och kan därför bara ske när det finns ljus. Cellandning frigör energi ur glukos och pågår hela tiden i levande celler, även hos växter på natten.

Hira läser om jordens naturliga växthuseffekt och förstår att utan den skulle planeten vara mycket kallare. Vad skulle jordens medeltemperatur ungefär vara utan den naturliga växthuseffekten, och vad är den nu?

Svar: Cirka -18 °C utan; cirka 15 °C med.

Tankegång: Den naturliga växthuseffekten gör jorden betydligt varmare. Utan den skulle medeltemperaturen vara ungefär -18 °C i stället för omkring 15 °C.

Vilken rad beskriver korrekta skillnader mellan en växtcell och en djurcell?

Svar: Växtceller har cellvägg, kloroplaster och ofta stor vakuol; båda celltyperna har cellmembran och mitokondrier.

Tankegång: Växtceller har cellvägg utanför cellmembranet, kloroplaster för fotosyntes och ofta en stor vakuol. Både växtceller och djurceller har cellmembran, cellkärna och mitokondrier. Mitokondrier och cellmembran är därför inte skillnader mellan celltyperna.

Vilka två påståenden om fotosyntes och cellandning i en grön växt är korrekta?

Svar: Fotosyntes sker bara när det är ljust, och cellandning sker både när det är ljust och mörkt.

Tankegång: Fotosyntes behöver ljusenergi och sker därför bara när det är ljust. Cellandning frigör energi ur glukos i cellerna och sker hela tiden, både dag och natt. Under dagen kan växten alltså både fotosyntetisera och cellandas.

Vilken skillnad finns mellan en växtcell och en djurcell när det gäller fotosyntes och cellandning?

Svar: Växtceller kan göra både fotosyntes och cellandning; djurceller gör cellandning men inte fotosyntes

Tankegång: Växtceller har kloroplaster där fotosyntes kan ske, och de har också mitokondrier där cellandning sker. Djurceller saknar kloroplaster och kan därför inte göra fotosyntes, men de har mitokondrier och gör cellandning.

Vilket påstående stämmer om fotosyntes och cellandning i en grön växt under ett dygn?

Svar: Fotosyntes sker bara när det är ljust, men cellandning sker både i ljus och mörker

Tankegång: Fotosyntes kräver ljusenergi och sker därför när det är ljust. Cellandning frigör energi ur glukos i cellerna och pågår hela tiden, även i mörker. På dagen kan en växt alltså både fotosyntetisera och cellandas.

Varför andas en person snabbare när hen springer än när hen sitter stilla?

Svar: Musklernas celler behöver mer syre för cellandning så att mer energi kan frigöras

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar muskelcellerna mer och behöver frigöra mer energi. Det sker genom cellandning, där glukos reagerar med syre. Därför behöver kroppen ta in mer syre genom ökad andning. Högre puls är en följd av behovet, inte den kemiska orsaken.

Vilka två delar finns i en växtcell men normalt inte i en djurcell?

Svar: Cellvägg och kloroplaster

Tankegång: Växtceller har cellvägg utanför cellmembranet och kloroplaster där fotosyntesen sker. Både växtceller och djurceller har cellmembran, cellkärna och mitokondrier.

Vilken strukturell del finns i växtceller men saknas i djurceller?

Svar: Cellvägg

Tankegång: Växtceller har cellvägg utanför cellmembranet. De har också kloroplaster och ofta en stor vakuol. Djurceller har cellmembran, cellkärna och mitokondrier, men saknar cellvägg.

Vilka två delar finns normalt i en växtcell men inte i en djurcell?

Svar: Cellvägg och kloroplaster

Tankegång: Växtceller har en styv cellvägg utanför cellmembranet och kloroplaster där fotosyntesen sker. Djurceller har varken cellvägg eller kloroplaster. Båda celltyperna har däremot cellmembran, cellkärna och mitokondrier.

Vilket påstående stämmer om fotosyntes och cellandning i en grön växt under ett dygn?

Svar: Fotosyntes sker bara när det är ljust, men cellandning sker både i ljus och mörker

Tankegång: Fotosyntes kräver ljusenergi och sker därför när det är ljust. Cellandning frigör energi ur glukos i cellerna och pågår hela tiden, även i mörker. På dagen kan en växt alltså både fotosyntetisera och cellandas.

Vilka två celldelar finns i en växtcell men normalt inte i en djurcell?

Svar: Cellvägg och kloroplaster

Tankegång: Växtceller har en cellvägg utanför cellmembranet och kloroplaster där fotosyntesen sker. Djurceller saknar båda. Cellmembran, cellkärna och mitokondrier finns däremot både i växt- och djurceller, så de är inga skillnader.

Vilka två delar finns i en växtcell men normalt inte i en djurcell?

Svar: Cellvägg och kloroplaster

Tankegång: Växtceller har en styv cellvägg utanför cellmembranet och kloroplaster där fotosyntesen sker. Djurceller saknar båda dessa. Däremot har BÅDE växtceller och djurceller cellmembran, cellkärna och mitokondrier — det är fel att säga att djurceller saknar mitokondrier.

När pågår cellandning i en grön växt?

Svar: Hela tiden — både i ljus och i mörker, för cellerna behöver alltid energi

Tankegång: Cellandning frigör energi ur glukos i cellerna och pågår dygnet runt, både i ljus och i mörker. Fotosyntes däremot kräver ljusenergi och sker bara när det är ljust. Under dagen gör en grön växt alltså båda processerna samtidigt.

Vilken del finns i en växtcell men normalt inte i en djurcell?

Svar: Kloroplast med klorofyll för fotosyntes

Tankegång: Kloroplaster (med klorofyll) finns bara i växtceller och driver fotosyntesen. Växtceller har också cellvägg och en stor centralvakuol som djurceller saknar. Cellmembran, cellkärna och mitokondrier finns däremot i båda celltyperna.

Lina jämför ritningar av en växtcell och en djurcell. Vilken kombination av tre strukturer finns i växtcellen men INTE i djurcellen?

Svar: Cellvägg, kloroplaster och centralvakuol

Tankegång: Båda celltyperna har cellmembran, cellkärna, mitokondrier och ribosomer. Det som är unikt för växtcellen är cellväggen (utanför cellmembranet, ger stadga), kloroplasterna (driver fotosyntesen) och en stor centralvakuol (vätskefylld kammare). Cellmembranet är gemensamt — det är därför fel att säga att djurcellen har det men inte växtcellen.

Vilket påstående stämmer om fotosyntes och cellandning i en grön växt under ett dygn?

Svar: Fotosyntes sker bara när det är ljust, men cellandning sker både i ljus och mörker

Tankegång: Fotosyntes kräver ljusenergi och sker därför bara när det är ljust. Cellandning frigör energi ur glukos i cellerna och pågår hela tiden, även i mörker. På dagen gör växten alltså båda processerna; på natten bara cellandning.

Vilka tre strukturer finns normalt i en växtcell men inte i en djurcell?

Svar: Kloroplaster, cellvägg och stor vakuol

Tankegång: Växtceller har kloroplaster där fotosyntesen sker, en cellvägg utanför cellmembranet som ger stadga, och en stor vakuol som lagrar vatten och näringsämnen. Mitokondrier, cellmembran och cellkärna finns i både växt- och djurceller och räknas alltså inte som en skillnad.

Vilka två delar finns i en växtcell men normalt inte i en djurcell?

Svar: Cellvägg och kloroplaster

Tankegång: Växtceller har en styv cellvägg utanför cellmembranet, samt kloroplaster där fotosyntesen sker. Djurceller har varken cellvägg eller kloroplaster. Cellmembran, cellkärna och mitokondrier finns i båda celltyperna.

Vilken struktur finns i en växtcell men normalt INTE i en djurcell?

Svar: Cellvägg

Tankegång: En växtcell har cellvägg utanför cellmembranet, kloroplaster där fotosyntesen sker, samt en stor central vakuol. Djurceller saknar dessa. Både växtceller och djurceller har cellmembran, cellkärna och mitokondrier. Mitokondrier är alltså inte en skillnad mellan celltyperna.

Adam springer 100 meter och märker att andningen blir snabbare. Vilket alternativ förklarar mest komplett varför andningen ökar vid fysisk ansträngning?

Svar: Muskelcellerna behöver mer energi -> cellandning kräver mer syre -> andningen ökar för att ta upp mer syre via lungorna och blodet transporterar det till muskelcellerna

Tankegång: Den fullständiga kedjan börjar i muskelcellerna: vid ansträngning behöver de mer energi, som frisätts genom cellandning. Cellandningen kräver syre, så andningen ökar för att leverera mer syre via lungorna och blodet. Att hänvisa till puls eller bröstkorgsspänning är en konsekvens, inte orsak. Att hänvisa till värmereglering är en separat process (svettning) och inte huvudorsaken till ökad andning.

Vilka tre strukturer finns i en växtcell men normalt inte i en djurcell?

Svar: Kloroplast, cellvägg och stor central vakuol

Tankegång: Växtceller har kloroplaster där fotosyntesen sker, en cellvägg utanför cellmembranet som ger stöd och skydd, och en stor central vakuol för vattenlagring och tryck. Cellmembran, cellkärna och mitokondrier finns i både växt- och djurceller och är därför inte växtcells-specifika svar.

Vilken organell finns i växtceller men inte i djurceller, och gör att växten kan genomföra fotosyntes?

Svar: Kloroplasten

Tankegång: Kloroplasten är den organell som innehåller klorofyll. Klorofyllet fångar ljusenergi och gör att fotosyntesen kan ske. Djurceller saknar kloroplaster och kan därför inte utföra fotosyntes. Cellmembran finns i alla celler, och cellvägg finns i växtceller men är inte orsaken till fotosyntes. Mitokondrien sköter cellandning, inte fotosyntes.

En grans biomassa består till största delen av kolföreningar. Kolföreningarna bildas av olika ämnen. Varifrån kommer de ämnen som bildar granens kolföreningar?

Svar: Vattnet och luften

Tankegång: Granens kolföreningar byggs av kolatomer från luftens koldioxid och väteatomer från vatten. Fotosyntesen använder ljusenergi för att kombinera koldioxid och vatten till glukos, som växten bygger om till andra kolföreningar. Solen levererar energi, inte grundämnen. Marken levererar bland annat vatten och mineraler, men kolet i kolföreningarna kommer från koldioxid i luften.

Varför andas en person snabbare när den springer? Välj den orsakskedja som börjar i cellerna och slutar med transporten i kroppen.

Svar: Muskelcellerna gör mer cellandning och behöver mer O2 samt bildar mer CO2. CO2-signalen ökar andningen så mer O2 kommer in och CO2 vädras ut. Hjärtat pumpar snabbare för att transportera gaserna.

Tankegång: Orsaken börjar i arbetande muskelceller. Vid löpning ökar cellandningen: cellerna använder mer glukos och syre och bildar mer koldioxid. Den ökade CO2-halten i blodet stimulerar andningen, så lungorna ventilerar mer och gasutbytet ökar: O2 in, CO2 ut. Hjärtat pumpar snabbare för att transportera syre och koldioxid. Hjärtat är alltså en del av svaret men inte startpunkten.

Vilket alternativ listar TRE strukturer som finns i en växtcell men inte i en djurcell, och anger rätt funktion för varje struktur?

Svar: Cellvägg av cellulosa: ger form, skydd och stadga. Kloroplaster: innehåller klorofyll och utför fotosyntes. Centralvakuol: lagrar vätska/ämnen och hjälper till med vattenbalans och tryck.

Tankegång: Växtceller har cellvägg, kloroplaster och ofta en stor centralvakuol. Cellväggen av cellulosa ger form, skydd och stadga. Kloroplasterna innehåller klorofyll och utför fotosyntes. Centralvakuolen lagrar vätska och ämnen och bidrar till vattenbalans och tryck i cellen. Djurceller har däremot också cellmembran, cellkärna, ribosomer och mitokondrier, så de strukturerna kan inte användas som växt-unika kännetecken.

Varför behöver du andas snabbare när du springer?

Svar: Musklerna behöver mer energi, cellandningen går snabbare och kräver mer syre samt bildar mer koldioxid, därför måste andningen öka.

Tankegång: När muskler arbetar behöver cellerna mer användbar energi. Energin frigörs i cellandningen, där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid, vatten och energi. Därför måste andningen öka: kroppen behöver ta in mer syre och göra sig av med mer koldioxid.

En elev springer uppför en backe och börjar andas snabbare. Vilken förklaring har tre korrekta kemiska led?

Svar: Musklerna arbetar mer, cellandningen går snabbare och behöver mer syre för att frigöra mer energi.

Tankegång: Vid ansträngning behöver muskelceller mer energi. Energin frigörs i cellandningen, där glukos reagerar med syre. Därför måste andningen öka så att mer syre kommer in och mer koldioxid kan föras ut.

Vilken del av växtcellen utför fotosyntesen?

Svar: Kloroplasten

Tankegång: Fotosyntesen sker i kloroplaster. Cellulosa är ett ämne i cellväggen, inte organellen som fångar ljusenergi.

En elev förklarar snabbare andning vid löpning med att hjärtat slår snabbare och lungorna känner att kroppen behöver mer luft. Vilket kemiskt led saknas?

Svar: Arbetande muskler gör mer cellandning, vilket bildar mer koldioxid. Koldioxid påverkar blodets pH och andningscentra ökar andningen så mer CO2 vädras ut.

Tankegång: Puls och hjärtslag är inte den kemiska kärnförklaringen. Kärnledet är ökad cellandning i musklerna, mer CO2 i blodet och reglering via andningscentra.

En elev skriver att en växtcell innehåller celler som gör om koldioxid till syre. Vilken rättning är bäst?

Svar: Växtceller har kloroplaster, som är organeller i cellen. Kloroplasterna innehåller klorofyll och driver fotosyntesen.

Tankegång: Kloroplaster är organeller, inte egna celler inne i cellen. Växtceller har kloroplaster och kan göra fotosyntes. Djurceller saknar kloroplaster men har mitokondrier för cellandning.

En grans biomassa består till stor del av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som bildar granens kolföreningar?

Svar: Vattnet och luften

Tankegång: Kolet i kolföreningarna kommer från koldioxid i luften. Väte kommer från vatten. Solen ger energi till fotosyntesen men blir inte materia i biomassan, och marken bidrar främst med mineraler, inte det kol som bygger kolföreningarna.

En gran växer och bildar mer ved, bark och cellulosa. Varifrån kommer de atomer som bygger upp granens kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som växten tar upp.

Tankegång: Fotosyntesen använder koldioxid från luften och vatten som reaktanter. Kolatomerna i koldioxid byggs in i glukos och kan sedan bli cellulosa och andra kolföreningar. Solljus ger energi till processen, men solljus är inte en atomkälla. Mineraler från marken behövs i små mängder men är inte huvudkällan till kolet i ved och cellulosa.

Vilket påstående jämför växtceller och djurceller korrekt?

Svar: Växtceller har cellvägg, men djurceller saknar cellvägg. Båda har cellkärna.

Tankegång: Växtceller har cellvägg av cellulosa utanför cellmembranet. Djurceller saknar cellvägg. Både växtceller och djurceller är eukaryota celler och har därför cellkärna.

Varför behöver en person andas snabbare när hen springer?

Svar: Musklernas celler behöver mer syre för cellandning och bildar mer koldioxid som måste lämna kroppen.

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar musklerna mer och behöver mer energi. Energin frigörs i cellandningen, där syre används och koldioxid bildas. Därför måste andningen öka för att ta in mer syre och vädra ut mer koldioxid. Pulsen ökar också, men den är transporten i blodet, inte grundorsaken till andningen.

En gran växer och bildar nya kolföreningar. Varifrån kommer ämnena som bygger upp dessa kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som växten tar upp

Tankegång: Vid fotosyntes reagerar koldioxid från luften med vatten som växten tar upp. Med hjälp av ljusenergi bildas glukos och andra kolföreningar. Själva kolatomerna kommer från koldioxid i luften, inte från jordens mineraler.

En fråga handlar om vilket ämne i växtceller som gör att växten kan fånga ljus till fotosyntes. En elev svarar cellulosa. Vad är rätt korrigering?

Svar: Ämnet är klorofyll i kloroplasterna; cellulosa bygger cellväggen men fångar inte ljus till fotosyntes.

Tankegång: Klorofyll är det gröna pigmentet som fångar ljusenergi i kloroplaster. Cellulosa är ett byggmaterial i växtcellens cellvägg. Båda är kopplade till växter, men de har olika funktioner.

En grans biomassa består till stor del av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som bygger kolföreningarna vid fotosyntes?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten; ljusenergin driver reaktionen men är inte ett ämne som byggs in.

Tankegång: Fotosyntes kan skrivas 6CO2 + 6H2O + ljus → C6H12O6 + 6O2. Kolet kommer från koldioxid i luften och väte/syre från vatten. Solljus är energikälla, inte byggmaterial i kolföreningen.

Varför ökar andningen när en person springer? Använd begreppet cellandning i svaret.

Svar: Musklernas celler behöver mer energi och gör mer cellandning. Då behövs mer syre och mer koldioxid måste bort, så andningen ökar.

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar muskelceller mer. Cellandningen använder glukos och syre för att frigöra energi och bildar koldioxid och vatten. Därför behöver kroppen ta in mer syre och göra sig av med mer koldioxid.

En gran ökar i biomassa när den växer. Varifrån kommer de ämnen som bygger upp granens kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som växten tar upp.

Tankegång: Fotosyntesen använder koldioxid från luften och vatten för att bygga glukos och andra kolföreningar. Solljuset ger energi men blir inte materia. Marken ger mineraler och vatten, men kolatomerna i biomassan kommer främst från koldioxid.

Varför behöver du andas snabbare när du springer än när du sitter stilla?

Svar: Musklernas celler gör mer cellandning, behöver mer syre och bildar mer koldioxid som måste andas ut.

Tankegång: När muskler arbetar kräver de mer energi. Energin frigörs i cellandningen, där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid, vatten och energi. Därför måste kroppen ta in mer syre och göra sig av med mer koldioxid. Pulsen hjälper transporten, men orsaken ligger i cellernas ökade cellandning.

En gran växer och bygger trä, bark och barr som består av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som används för att bygga dessa kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som växten tar upp.

Tankegång: Fotosyntesen bygger glukos av koldioxid och vatten. Kolet i granens kolföreningar kommer främst från koldioxid i luften. Vatten bidrar med väte och syre. Marken bidrar mineraler, men inte det mesta av kolet i träet.

Varför andas en person snabbare när hen springer än när hen vilar?

Svar: Musklerna gör mer cellandning, behöver mer syre och bildar mer koldioxid som måste bort.

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar muskelcellerna mer och behöver mer energi. Energin frigörs i cellandningen, där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid och vatten. Andningen ökar för att ta in mer syre och vädra ut mer koldioxid.

En gran växer och får mer biomassa. Varifrån kommer huvuddelen av kolet som bygger upp granens kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften, som binds in med hjälp av fotosyntes och solenergi.

Tankegång: Växter tar upp koldioxid från luften. I fotosyntesen används solenergi för att binda kolet från koldioxid i glukos och andra kolföreningar. Vatten och mineraler behövs, men kolet i biomassan kommer inte från markens mineraler.

Varför behöver en person andas snabbare när hon springer?

Svar: Musklernas cellandning ökar, då behövs mer syre till cellerna och mer koldioxid måste transporteras bort från kroppen.

Tankegång: När musklerna arbetar mer behöver cellerna frigöra mer energi genom cellandning. Cellandningen använder syre och bildar koldioxid. Därför måste andningen öka både för att få in mer syre till blodet och för att vädra ut mer koldioxid.

Vilken rad beskriver två viktiga skillnader mellan växtceller och djurceller?

Svar: Växtceller har kloroplaster och cellvägg; djurceller saknar båda.

Tankegång: Både växtceller och djurceller har bland annat cellmembran, cellkärna, ribosomer och mitokondrier. Växtceller skiljer sig genom att de har kloroplaster för fotosyntes och cellvägg av cellulosa som ger stöd och stadga.

En grans biomassa består till största delen av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som byggs in i granens kolföreningar vid fotosyntes?

Svar: Vattnet och luften

Tankegång: Koldioxid tas upp från luften och vatten tas upp via rötterna. Fotosyntesen använder ljusenergi från solen, men ljuset är energi och byggs inte in som ett ämne i kolföreningarna.

En gran växer och bildar mer biomassa med kolföreningar. Varifrån kommer ämnena som bygger dessa kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten; solljuset ger energi men är inte ett ämne som byggs in.

Tankegång: I fotosyntesen använder växten koldioxid från luften och vatten för att bilda glukos och andra kolföreningar. Solen behövs som energikälla, men solenergi är inte materia och ger inte kolatomer.

En grans biomassa består till största delen av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som byggs in i granens kolföreningar vid fotosyntes?

Svar: Från vattnet och luften

Tankegång: Växten tar upp vatten via rötterna och koldioxid från luften. Fotosyntesen använder ljusenergi från solen för att bygga kolhydrater, men solen är energikälla och blir inte ett ämne i kolföreningarna.

Varför behöver en person andas snabbare när hen springer än när hen sitter still? Använd begreppet cellandning.

Svar: Musklerna arbetar mer och cellandningen ökar, så cellerna behöver mer syre och måste bli av med mer koldioxid

Tankegång: Vid fysisk ansträngning behöver muskelcellerna mer energi. Energin frigörs genom cellandning, där syre används och koldioxid bildas. Därför måste andningen öka så att mer syre kommer in och mer koldioxid lämnar kroppen.

En gran växer och får mer massa. Varifrån kommer framför allt kolet som byggs in i granens kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften som binds in genom fotosyntes

Tankegång: Växter bygger kolföreningar genom fotosyntes. Kolet kommer från koldioxid i luften, medan väte och syre kan komma från vatten. Rötter tar upp vatten och mineraler, inte färdiga kolföreningar som bygger granens massa.

En gran växer och bygger nya kolföreningar i sina barr och grenar. Varifrån kommer de ämnen som blir byggmaterial i kolföreningarna?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som växten tar upp.

Tankegång: I fotosyntesen reagerar koldioxid från luften med vatten. Solen ger energin som driver reaktionen, men solljus blir inte materia i kolföreningarna. Därför är byggmaterialet koldioxid och vatten.

En grans biomassa består till stor del av kolföreningar. Varifrån kommer de ämnen som granen använder för att bilda dessa kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som tas upp via rötterna.

Tankegång: Fotosyntesen använder koldioxid från luften och vatten. Kolet i växtens kolföreningar kommer främst från koldioxiden, medan vätet kommer från vattnet. Solljus ger energi men är inte ett ämne som bygger kolföreningen.

En gran växer och bygger nya kolföreningar i stammen och barren. Vilka ämnen använder granen som råämnen i fotosyntesen?

Svar: Vatten från marken och koldioxid från luften

Tankegång: Fotosyntesen använder vatten och koldioxid som råämnen. Solen ger energi men är inte ett ämne som byggs in. Rötterna tar upp vatten och mineraler, inte färdiga kolföreningar som bygger granens massa.

En person springer snabbt och börjar andas snabbare än när hen vilar. Vilken förklaring kopplar ökningen i andning till cellandning?

Svar: Musklernas celler behöver mer energi, cellandningen ökar, mer syre förbrukas och mer koldioxid bildas.

Tankegång: Vid fysisk ansträngning behöver muskelcellerna mer energi. Energin frigörs i cellandningen, där syre används och koldioxid bildas. Därför måste andningen öka för att ta in mer syre och vädra ut koldioxid. Koldioxid produceras i cellerna, inte i lungorna.

En gran växer och bygger nya kolföreningar i sina barr och grenar. Vilka två källor levererar ämnena som används för att bilda kolföreningarna?

Svar: Vatten från marken och koldioxid från luften

Tankegång: Fotosyntesen använder vatten och koldioxid för att bygga glukos och andra kolföreningar. Solen behövs som energikälla, men solen är inte ett ämne som bygger upp kolföreningarna.

Varför behöver en person andas snabbare när hon springer än när hon vilar?

Svar: Musklernas celler gör mer cellandning, behöver mer syre och bildar mer koldioxid som måste andas ut.

Tankegång: Vid fysisk ansträngning behöver muskelceller mer energi. Energin frigörs genom cellandning, där syre används och koldioxid bildas. Därför måste andningen öka så att mer syre kommer in och mer koldioxid lämnar kroppen.

En person som springer börjar andas mycket snabbare än när hen vilar. Vilket påstående beskriver bäst varför andningen ökar?

Svar: Musklernas celler ökar sin cellandning, så kroppen behöver ta in mer syre och göra sig av med mer koldioxid

Tankegång: När musklerna arbetar mer ökar cellandningen i muskelcellerna. Glukos reagerar med syre och frigör energi, samtidigt som koldioxid bildas. Därför måste andningen öka av två skäl samtidigt: mer syre in och mer koldioxid ut.

En tallplanta växer från ett frö till ett stort träd. Var kommer det mesta av kolet i trädets kolföreningar ifrån?

Svar: Från koldioxid i luften som binds in genom fotosyntes

Tankegång: Träd bygger sina kolföreningar genom fotosyntes. Kolet kommer från koldioxid i luften, medan vattnet (med väte och syre) tas upp via rötterna. Marken bidrar med mineraler och vatten, men inte med färdiga kolföreningar.

En gran växer och får mer biomassa varje år. Varifrån kommer framför allt kolet som granen bygger in i sina kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften, som binds in i fotosyntesen

Tankegång: Växter bygger upp sina kolföreningar genom fotosyntes. Kolet kommer från luftens koldioxid och vätet från vattnet. Rötterna tar upp vatten och mineraler, men inte färdiga kolföreningar, och solljus är energikällan men inte kolets ursprung.

Varför andas en person snabbare och djupare när hen springer än när hen sitter still?

Svar: Musklernas celler behöver mer syre för cellandning så att mer energi kan frigöras, och då måste mer koldioxid ut

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar muskelcellerna mer och behöver frigöra mer energi via cellandning. Cellandning förbrukar syre och bildar koldioxid. Därför måste andningen öka för att tillföra mer syre och föra ut mer koldioxid. Högre puls är en följd av samma behov, inte den kemiska orsaken.

Lea springer 100 meter och blir andfådd. Vilket påstående förklarar bäst varför hon måste andas snabbare?

Svar: Muskelcellerna behöver mer syre (O2) för cellandning, så hon andas in mer syre och andas ut mer koldioxid (CO2)

Tankegång: Vid ansträngning ökar muskelcellernas behov av energi. Energin frigörs genom cellandning där glukos reagerar med syre. Därför ökar andningen för att ta in mer syre. Cellandningen producerar samtidigt koldioxid som avfall, och den måste andas ut. Syre andas alltså in, koldioxid andas ut — de är inte samma sak.

En gran växer och bygger upp ny ved. Varifrån kommer atomerna i de nya kolföreningarna?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten från marken — solen ger bara energin via fotosyntes

Tankegång: Atomerna i en växts kolföreningar kommer från koldioxid (CO2) i luften och vatten (H2O) från marken. Solen är energikälla för fotosyntesen, inte en källa till materia. Rötterna tar upp vatten och mineraler, inte färdiga kolföreningar.

Varför andas du snabbare när du springer än när du sitter still?

Svar: Musklerna behöver mer energi, vilket frisätts via cellandning som kräver mer syre — därför ökar andningen

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar muskelcellerna mer och behöver frisätta mer energi. Energin kommer från cellandning, där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid + vatten + energi. Mer cellandning kräver mer syre, så andningen ökar för att transportera mer syre via blodet. Att 'pulsen ökar' är en följd, inte den kemiska orsaken.

Fossila bränslen bildades av döda organismer under miljontals år. Vilken energikälla drev ursprungligen dessa organismers tillväxt?

Svar: Solenergi som växter fångade in genom fotosyntes

Tankegång: Växter fångade solenergi via fotosyntes och byggde in energin i organiska molekyler. När växterna dog och begravdes blev de över miljontals år till fossila bränslen. Det är alltså lagrad solenergi vi frigör när vi förbränner bensin, kol eller gas. Geotermisk energi driver inte växters tillväxt.

Nils jämför fotosyntes och cellandning hos en grön växt. Han vill veta när varje process pågår. Vilket påstående beskriver tidpunkterna korrekt?

Svar: Fotosyntes sker endast när det är ljust; cellandning sker både dag och natt så länge cellen lever.

Tankegång: Fotosyntesen kräver ljusenergi för att binda koldioxid och vatten till glukos och syrgas — den pågår alltså endast i ljus. Cellandningen frigör energi från glukos och pågår kontinuerligt så länge cellen lever, oavsett om det är dag eller natt. På dagen utför växten BÅDE fotosyntes och cellandning samtidigt; på natten pågår bara cellandning.

Varifrån kommer de råämnen som en gran använder för att bygga upp sina kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten från marken, som omvandlas via fotosyntes

Tankegång: Växter bygger sina kolföreningar genom fotosyntes. Kolatomerna kommer från koldioxid i luften och väteatomerna från vatten som rötterna tar upp. Solen ger energin som driver reaktionen men är inget eget råämne i kolföreningarna.

Varför ökar andningen när du springer, och vilka två gaser måste transporteras snabbare?

Svar: Musklernas celler förbrukar mer syre och producerar mer koldioxid via cellandning, så mer syre måste tas in och mer koldioxid andas ut

Tankegång: Vid fysisk ansträngning behöver musklerna mer energi och deras cellandning ökar. Då förbrukas mer syre och mer koldioxid bildas. Blodet måste därför transportera mer syre TILL musklerna och mer koldioxid FRÅN dem, vilket gör att andningen ökar både för att ta in syre och för att vädra ut CO2.

Ett träd växer och får mer biomassa varje år. Varifrån kommer framför allt det kol som byggs in i trädets kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften som binds in genom fotosyntes

Tankegång: Solen ger energin till fotosyntesen, men kolet i trädets biomassa kommer från koldioxid (CO2) i luften. Vatten från marken bidrar med väte. Mineralerna behövs för andra funktioner men bygger inte huvuddelen av kolföreningarna.

Varifrån kommer framför allt de ämnen som bygger upp en grans kolföreningar när granen växer?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten ur marken, som binds ihop genom fotosyntesen

Tankegång: I fotosyntesen används koldioxid (CO2) från luften och vatten (H2O) från marken. Solen ger ljusenergi men är inte ett ämne som byggs in. Rötterna tar upp vatten och mineraler, inte färdiga kolföreningar. Det är just kolet i koldioxiden som blir granens kolföreningar.

En gran växer och biomassan ökar. Varifrån kommer framför allt de ämnen som bygger granens kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten — kolet binds in genom fotosyntes

Tankegång: Växter bygger sin biomassa via fotosyntes. Kolet kommer från koldioxid i luften som tas upp via klyvöppningarna, och vätet kommer från vatten som rötterna tar upp. Marken bidrar med vatten och mineralämnen, men kolatomerna i granens kolföreningar kommer från luftens CO2, inte från jorden.

Vilken beskrivning visar i tre tydliga led vad som händer från det att du äter en kolhydrat till att energin används i cellerna?

Svar: (1) Kolhydraten bryts ned i tunntarmen till glukos. (2) Glukoset transporteras via blodet till kroppens celler. (3) I cellerna sker cellandning där glukos + syre ger koldioxid + vatten + energi.

Tankegång: En fullständig förklaring kräver tre led: spjälkning i tunntarmen, transport via blodet, och cellandning där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid, vatten och energi. Att bara säga 'kroppen får energi' eller hoppa över ett steg räcker inte.

En gran växer i skogen och får mer biomassa. Vilka ämnen är det som växten faktiskt bygger in i sina kolföreningar genom fotosyntesen?

Svar: Koldioxid från luften och vatten från marken

Tankegång: Fotosyntesen bygger glukos och andra kolföreningar av kol och syre från koldioxiden i luften och väte från vattnet som tas upp via rötterna. Solljuset är energikällan som driver reaktionen, men solljus är ingen materia som byggs in i molekylerna.

En grön växt står i ett rum där lampan slås av och på under dygnet. Vilket påstående stämmer om fotosyntes och cellandning i växten?

Svar: Fotosyntes sker bara när lampan är på, men cellandning sker både när lampan är på och av

Tankegång: Fotosyntes kräver ljusenergi för att binda koldioxid och vatten till glukos och sker därför enbart när det är ljust. Cellandning frigör energi ur glukos i cellerna och pågår dygnet runt, även i mörker. När lampan är på gör växten både fotosyntes och cellandning samtidigt.

En person springer och börjar andas snabbare. Vilken förklaring beskriver bäst varför andningen ökar vid fysisk ansträngning?

Svar: Musklernas celler behöver mer syre för cellandning så att mer energi kan frigöras ur glukos

Tankegång: När musklerna arbetar hårdare behöver muskelcellerna frigöra mer energi. Det sker genom cellandning där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid och vatten. För att tillföra mer syre och göra sig av med mer koldioxid ökar andningsfrekvensen. Högre puls är en följd av samma behov, inte den kemiska orsaken.

Sara tittar på två celler i mikroskop. Den ena är en växtcell och den andra är en djurcell. Vilken kombination av strukturer finns i växtcellen men saknas i djurcellen?

Svar: Cellvägg, kloroplaster och stor central vakuol

Tankegång: Växtcellen har tre strukturer som djurcellen saknar: cellväggen (av cellulosa, ger styvhet), kloroplaster (för fotosyntes) och en stor central vakuol (vattenlager). Cellmembran, mitokondrier och cellkärna finns i båda celltyperna. Att växtcellen är fyrkantig är en konsekvens av cellväggen, inte en självständig skillnad.

Varifrån kommer atomerna som bygger upp en växande grans kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten som tas upp ur marken — fotosyntesen bygger ihop dem

Tankegång: I fotosyntesen tar växten upp koldioxid (CO2) ur luften och vatten (H2O) via rötterna. Med ljusenergin bygger den ihop kol, väte och syre till glukos och andra kolföreningar. Solen ger energi, men är inte ett ämne. Marken levererar vatten och mineraler, inte färdiga kolföreningar.

En elev springer 400 meter och andas mycket snabbare efteråt än när hen sitter still. Vilken förklaring stämmer bäst på cellnivå?

Svar: Musklernas cellandning ökar och kräver mer syre, så lungorna måste ta in mer luft per minut

Tankegång: Vid fysisk ansträngning arbetar muskelcellerna mer och deras cellandning ökar. Cellandningen förbrukar syre (O2) och producerar koldioxid (CO2). Därför måste andningen och hjärtfrekvensen öka för att leverera mer syre och föra bort mer koldioxid. Förklaringen 'kroppen behöver mer luft' är otillräcklig — ordet cellandning krävs.

En gran växer och får mer biomassa varje år. Varifrån kommer de ämnen som bygger upp granens kolföreningar?

Svar: Från koldioxid i luften och vatten — fotosyntesen sätter ihop dem med hjälp av solenergi

Tankegång: Vid fotosyntesen tar växter upp koldioxid (CO2) från luften och vatten (H2O) från marken. Solens energi används för att binda ihop dem till glukos och andra kolföreningar. Solen är energikällan men inte en råvara, och rötterna suger upp vatten och mineraler — inte färdiga kolföreningar.

En gran växer och får mer massa. Vilka två källor bidrar med atomerna som byggs in i granens kolföreningar?

Svar: Koldioxid från luften och vatten från marken

Tankegång: I fotosyntesen reagerar koldioxid (CO2) från luften med vatten (H2O) som rötterna tar upp ur marken. Av dessa två källor bygger växten kolföreningar som glukos och cellulosa. Solljuset ger energi men är inte ett ämne som byggs in i biomassan.

Varför ökar andningen när du springer snabbt jämfört med när du vilar?

Svar: Musklernas celler behöver frigöra mer energi via cellandning, vilket kräver mer syre och bildar mer koldioxid som måste vädras ut

Tankegång: Vid fysisk ansträngning behöver muskelcellerna mer energi. Energin frigörs genom cellandning där glukos reagerar med syre och bildar koldioxid och vatten. Därför måste kroppen tillföra mer syre och samtidigt vädra ut mer koldioxid via en snabbare och djupare andning. Att bara säga att 'musklerna behöver syre' utan att koppla till cellandning är ett ofullständigt svar.